Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Fördubbling av antalet funktionsnedsatta som förlorar ersättningen på 30-årsdagen. Här frågar SVT:s reporter områdeschefen på Försäkringskassan vad det beror på. Foto: SVT

Ny statistik: Dubbelt så många förlorar ersättningen på 30-årsdagen

Uppdaterad
Publicerad
Det har skett en fördubbling av antalet funktionsnedsatta som förlorar ersättningen på sin 30-årsdag. Det visar nya siffror som Försäkringskassan har tagit fram åt SVT. De här siffrorna har inte tidigare redovisats.

Vid 30-årsdagen går en skarp gräns för unga vuxna som har en funktionsnedsättning. Då kan man inte längre få aktivitetsersättning, som omprövas vartannat år. Istället måste man ansöka om sjukersättning, som innebär att man inte ska kunna jobba någon gång under sin livstid.

Kraftig ökning av avslag

Tanken med det här systemet var från början att skjuta upp beslutet om ”förtidspension” så att man mellan 19 och 29 år kan prova sig fram, för att se om man skulle kunna få ett jobb.

Men systemet har lett till att 30-årsdagen kommer som en kalldusch för många unga med en funktionsnedsättning. Och det har skett en kraftig ökning av antalet avslag. Det visar nya siffror som Försäkringskassan har tagit fram på uppdrag av SVT.

Mer än en fördubbling

Mellan 2016 och 2018 har det skett mer än en fördubbling av antalet personer som blir av med ersättningen när de fyller 30 år. Det gäller personer som hade aktivitetsersättning när de var 29 år, men som inte fick sjukersättning när de fyllt 30 år.

– Det är två olika lagstiftningar. Sjukersättningen har ju lite striktare, hårdare regler så det är inte självklart att du kan få sjukersättning om du har haft aktivetsersättning tidigare, säger Ingeborg Watz Forslund, som är områdeschef på Försäkringskassan.

Men det var väl samma regler 2016 och 2018?

– Det var samma regler.

Så det finns inget skäl i regelverket att det skulle vara ske fördubbling av avslagen?

– Nej.

Så vad beror det på?

– Troligtvis att vi har utvecklat våra utredningar, att vi har blivit bättre på att ta in underlag, göra avgöranden och så vidare. Det skulle kunna vara en orsak till att det är fler avslag, säger Ingeborg Watz Forslund, som är områdeschef på Försäkringskassan.

En tredjedel fick avslag

SVT har bett Försäkringskassan ta fram antalet personer som nyligen haft aktivitetsersättning och som var 29-30 år när de ansökte om sjukersättningen. Under januari till september i år var det 1 650 personer.

Av dem fick 528 personer avslag – en tredjedel av dem som ansökte. Det är en kraftig ökning jämfört med för några år sedan.

Statistik som inte tidigare redovisats

Det här är statistik som inte tidigare redovisats och som inte finns med i Försäkringskassans årsredovisningar. Där redovisas sjukersättningsansökningarna i klump.

SVT har fått beskedet att statistiken inte tidigare har tagits fram i Försäkringskassans datasystem. SVT fick därför betala för körningen.

Här finns hela granskningen och 800 berättelser från dem som berörs av det här.

Här finns en dokumentär som visar hela vår granskning från februari i år.

Aktivitetsersättning och sjukersättning

Visa

Om man har en funktionsnedsättning och därför inte kan jobba ska man få ersättning från Försäkringskassan. Tidigare hette det förtidspension. Numera heter det sjukersättning.

Men innan det avgörs om man kan jobba eller inte så kan man få aktivitetsersättning. Det kan man få när man är mellan 19 och 29 år. Försäkringskassan gör en omprövning vartannat eller vart tredje år.

För att få aktivitetsersättning måste arbetsförmågan vara nedsatt i minst ett år framåt. Man lämnar in läkarintyg och så gör Försäkringskassans handläggare en bedömning och fattar beslut.

När man fyller 30 år kan man inte längre få aktivitetsersättning. Då måste man söka sjukersättning. För att få det ska man lämna in ett läkarintyg och Försäkringskassans handläggare ska bedöma att man inte kan jobba under resten av sitt liv.

Aktivitetsersättning och sjukersättning betalas ut av staten. Det påverkar alltså inte kommunens budget.

Aktivitetsersättning och försörjningstöd

Visa

Om man har en funktionsnedsättning och därför inte kan jobba ska man få ersättning från Försäkringskassan. Tidigare hette det förtidspension. Numera heter det sjukersättning.

Men innan det avgörs om man kan jobba eller inte så kan man få aktivitetsersättning. Det kan man få när man är mellan 19 och 29 år. Försäkringskassan gör en omprövning vartannat eller vart tredje år.

För att få aktivitetsersättning måste arbetsförmågan vara nedsatt i minst ett år framåt. Man lämnar in läkarintyg och så gör Försäkringskassans handläggare en bedömning och fattar beslut.

När man fyller 30 år kan man inte längre få aktivitetsersättning. Då måste man söka sjukersättning. För att få det ska man lämna in ett läkarintyg och Försäkringskassans handläggare ska bedöma att man inte kan jobba under resten av sitt liv.

Försörjningstöd, eller socialbidrag som det hette tidigare, ska vara en tillfällig lösning. Det är till för människor som kan ta ett vanligt jobb, men som för tillfället behöver extra stöd. För att få försörjningsstöd måste man söka jobb och ”stå till arbetsmarknadens förfogande”. Försörjningsstöd är alltså inte till för personer med en funktionsnedsättning som har en daglig verksamhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Funktionsnedsatta tvingas söka låtsasjobb

Mer i ämnet