Nya siffror: Hundratals funktionsnedsatta tvingas söka socialbidrag Foto: Stina Stjernkvist TT/SVT

Nya siffror: Hundratals funktionsnedsatta tvingas söka socialbidrag

Uppdaterad
Publicerad

Personer som har en funktionsnedsättning ska inte behöva söka socialbidrag. Det sa förra socialförsäkringsministern Annika Strandhäll i februari i år. Men förra året tvingades 850 personer med funktionsnedsättning söka socialbidrag för att kunna betala mat och hyra. Det visar nya siffror som Socialstyrelsen har tagit fram åt SVT Nyheter Öst.

I februari i år granskade SVT Nyheter Öst vad som händer med dem som förlorat sin aktivitetsersättning från Försäkringskassan.

Många socialchefer och handläggare vittnade då om att en helt ny grupp nu söker försörjningsstöd: Unga personer med en funktionsnedsättning.

Granskning: Ett riktigt jobb

Men ingen visste hur många de var.

Nya siffror från Socialstyrelsen

Därför har SVT Nyheter Öst bett Socialstyrelsen göra en körning i två olika register.

I det ena registret finns personer som har fått försörjningsstöd. I det andra registret finns personer som har en daglig verksamhet via kommunen – där får man bara delta om man har en funktionsnedsättning som gör att man inte kan ta ett vanligt jobb.

Ökning sedan 2017

Ingen person ska egentligen finnas i båda registren samtidigt. Så är systemet utformat. Men körningen från Socialstyrelsen visar att 850 personer fanns i båda registren samtidigt i oktober förra året.

Det är en ökning jämfört med oktober 2017 då det var 639 personer som både hade daglig verksamhet och försörjningsstöd samtidigt.

”Helt fel”

– Försörjningsstöd är ju ett bidragssystem som ska vara tillfälligt. Så det är helt fel system att hamna i för den som har en funktionsnedsättning. De behöver känna sig trygga med sin framtid så att man vet vad det är som händer, säger Elisabeth Ingvarsson som är rättsombud för FUB.

Kommunerna får ta över kostnaden

Det här var även SKL och socialförsäkringsministern tydliga med efter vår granskning i februari i år:

– Det är ganska tufft att gå på försörjningsstöd. Det är många krav, man ska vara aktuell på Arbetsförmedlingen, man ska göra en massa saker. Det här är en grupp som inte hör hemma där, sade Leif Klingensjö, sakkunnig på SKL, i samband med SVT:s granskning i februari.

Han påpekade även att det här innebär att det blir kommunerna som får ta över det ekonomiska ansvaret för att hjälpa de här personerna – istället för att det är staten som via Försäkringskassan står för kostnaderna.

Om man har en funktionsnedsättning, till exempel utvecklingsstörning, ska man hamna på soc då?

– Nej, det ska man naturligtvis inte göra, sa Annika Strandhäll till SVT:s reporter i februari i år.

FK:s uppdrag: Ingen ska hamna mellan stolarna

Försäkringskassan fick i augusti i år i uppdrag av Regeringen att se till så att de som får avslag på aktivitetsersättningen inte hamnar mellan stolarna.

Men när SVT frågar Försäkringskassans områdeschef vad uppdraget innebär säger hon att försörjningsstöd kan vara en möjlig lösning för dem som förlorar aktivitetsersättningen.

”Vi ska lotsa vidare – till försörjningsstöd”

– Det är ett jätteviktigt uppdrag som Försäkringskassan har fått och det vi ska göra i uppdraget är att lotsa personer som får avslag på sin aktivitetsersättning till relevanta aktörer. Och på det viset ska man inte hamna mellan stolarna, säger Ingeborg Watz Forslund, områdeschef på Försäkringskassan på avdelningen för funktionsnedsättningar.

Vart ska ni lotsa de här personerna?

– Det kan handla om kommunens arbetsmarknadsenhet. Det kan handla om försörjningstöd, säger Ingeborg Watz Forslund.

Många andra vi pratar med tycker det är helt fel när personer med till exempel en utvecklingstörning hamnar i socialbidrag?

– Utifrån hur systemet ser ut, med lagen kring aktivitetsersättning, så kan det vara så att vissa behöver hamna hos försörjningsstöd. Det är ju kopplat till hur systemet ser ut, säger Ingeborg Watz Forslund.

Här finns hela granskningen och 800 berättelser från dem som berörs av det här.

Här finns en dokumentär som visar hela vår granskning från februari i år.

Försörjningsstöd, socialbidrag, sjukersättning och aktivitetsersättning

Försörjningstöd, eller socialbidrag som det hette tidigare, ska vara en tillfällig lösning. Det är till för människor som kan ta ett vanligt jobb, men som för tillfället behöver extra stöd.

För att få försörjningsstöd måste man söka jobb och ”stå till arbetsmarknadens förfogande”. Försörjningsstöd är alltså inte till för personer med en funktionsnedsättning som har en daglig verksamhet.

Försörjningsstöd (eller socialbidrag) betalas ut av kommunen. Om många fler personer får försörjningsstöd påverkar det alltså kommunens budget.

Om man har en funktionsnedsättning och därför inte kan jobba ska man få ersättning från Försäkringskassan. Tidigare hette det förtidspension. Numera heter det sjukersättning.

Men innan det avgörs om man kan jobba eller inte så kan man få aktivitetsersättning. Det kan man få när man är mellan 19 och 29 år. Försäkringskassan gör en omprövning vartannat eller vart tredje år.

För att få aktivitetsersättning måste arbetsförmågan vara nedsatt i minst ett år framåt. Man lämnar in läkarintyg och så gör Försäkringskassans handläggare en bedömning och fattar beslut.

När man fyller 30 år kan man inte längre få aktivitetsersättning. Då måste man söka sjukersättning. För att få det ska man lämna in ett läkarintyg och Försäkringskassans handläggare ska bedöma att man inte kan jobba under resten av sitt liv.

Aktivitetsersättning och sjukersättning betalas ut av staten. Det påverkar alltså inte kommunens budget.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Granskning: Ett riktigt jobb

Mer i ämnet