Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Håkan Odebergs läkarintyg räknas inte – trots 40 år i branschen Foto: SVT

Läkarens intyg räknas inte – trots 40 år som specialist

Uppdaterad
Publicerad

Specialistläkaren Håkan Odeberg har 40 år i yrket. Han har gått Försäkringskassans utbildningar och har varit sakkunnig i försäkringsmedicin. Ändå underkänner Försäkringskassan hans intyg när de bedömer om hans patienter ska ha rätt till sjukersättning. – Om den medicinska bedömningen inte räknas, då kan inte jag säga att det är rättssäkert, säger han.

Specialistläkaren Håkan Odeberg, som jobbar på habiliteringen i Nyköping, är frustrerad. De senaste åren har det skett en stor förändring, säger han.

– Tidigare hade jag nästan inga kompletteringar när jag skrev intyg till Försäkringskassan.

Halva arbetstiden går åt

Men nu kommer patienterna tillbaka och säger att Försäkringskassan inte tycker att läkarintyget varit tillräckligt bra. Håkan Odeberg måste skriva om intyget. Det kallas att ”komplettera”.

– Numera ägnar jag mer än halva arbetstiden åt kompletteringar och avslag, säger Håkan Odeberg.

Försäkringskassans områdeschef för funktionsnedsättningar bekräftar att de ibland kräver in fler läkarintyg än tidigare:

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Nya domar kommer leda till att fler funktionsnedsatta får rätt till ersättning, tror Ingeborg Watz Forslund som är områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan. Foto: SVT

Det här får stora konsekvenser, inte bara för de patienter som inte får rätt till ersättning.

Långa väntetider

– Det blir ju dels en sådan osäkerhet för patienterna. Men det är också så att det totala antalet patienter som man hinner med blir ju så litet. Och dessutom drar sig vårdcentralernas läkare numera för att skriva läkarintyg. Det leder till långa väntetider och många hinner inte få något läkarintyg, och då blir det automatiskt avslag.

De långa väntetiderna leder till att Håkan Odeberg måste prioritera hårt.

– Jag skulle vilja följa upp patienter och planera något ändamålsenligt som ska leda framåt. Men det hinner man ju aldrig. Utan man får bara ägna sig åt de här ifrågasättandena från Försäkringskassan. Och det riskerar ju också att bli kontraproduktivt.

Allt handlar bara om svårigheter

– Man blir tvungen att överbevisa FK om svårigheter, istället för att söka vägar att hitta styrkorna. Tidigare kunde jag skriva om en persons styrkor i ett intyg, att här ser vi en möjlighet, här bör vi satsa framåt. Men det törs man inte ens andas idag.

Håkan Odeberg märker också att många av hans patienter mår väldigt dåligt när de blir av med aktivitetsersättningen eller sjukersättningen, eller medan de väntar på besked. För en del patienter innebär det att de mår betydligt sämre och tappar förmågor som de hade byggt upp.

Önskar mer samverkan

– Jag skulle önska att vi kunde samverka mer. Det är ju inget självändamål att folk ska ha aktivitetsersättningar och sjukersättningar, utan målsättningen är ju att man ska få rätt ersättning och att ens resurser ska tas till vara på rätt sätt.

Här finns hela granskningen och 800 berättelser från dem som berörs av det här.

Här finns en dokumentär som visar hela vår granskning från februari i år.

Aktivitetsersättning och sjukersättning

Visa

Om man har en funktionsnedsättning och därför inte kan jobba ska man få ersättning från Försäkringskassan. Tidigare hette det förtidspension. Numera heter det sjukersättning.

Men innan det avgörs om man kan jobba eller inte så kan man få aktivitetsersättning. Det kan man få när man är mellan 19 och 29 år. Försäkringskassan gör en omprövning vartannat eller vart tredje år.

För att få aktivitetsersättning måste arbetsförmågan vara nedsatt i minst ett år framåt. Man lämnar in läkarintyg och så gör Försäkringskassans handläggare en bedömning och fattar beslut.

När man fyller 30 år kan man inte längre få aktivitetsersättning. Då måste man söka sjukersättning. För att få det ska man lämna in ett läkarintyg och Försäkringskassans handläggare ska bedöma att man inte kan jobba under resten av sitt liv.

Försörjningstöd, eller socialbidrag som det hette tidigare, ska vara en tillfällig lösning. Det är till för människor som kan ta ett vanligt jobb, men som för tillfället behöver extra stöd. För att få försörjningsstöd måste man söka jobb och ”stå till arbetsmarknadens förfogande”. Försörjningsstöd är alltså inte till för personer med en funktionsnedsättning som har en daglig verksamhet.

Daglig verksamhet är en sysselsättning som man kan få via kommunen om man har en funktionsnedsättning som innebär att man inte kan ta ett vanligt jobb.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Funktionsnedsatta tvingas söka låtsasjobb

Mer i ämnet