Det viktigaste är att man lär sig språket och kommer in i samhället tycker politikerna. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Så tycker politikerna om integrationen

Uppdaterad
Publicerad

Finspång har som andra kommuner i Östergötland och på Gotland tagit emot nyanlända flyktingar efter 2015.

För att påskynda integrationsprocessen försöker kommunen att anordna olika språkaktiviteter för sina nya medborgare. Frågan är om nyckeln till integration bara består i kommunikation? Vi lät tre politiker för olika partier i Finspång förklara hur de tänker kring frågan.

– Det viktigaste är att man lär sig språket och sedan kommer in i samhället och får jobb eller en praktikplats. Information om samhället är också viktigt så man vet hur Sverige fungerar, säger Inge Jacobsson (M).

Stefan Carlsson (V) tror att det viktigaste för integrationen är att vara i det svenska samhället så mycket som möjligt. Enligt honom kommer många nyanlända från länder som har olika traditioner som på olika sätt berör kvinnorna. Det kan exempelvis handla om att kvinnor är skyldiga att stanna hemma och bedriva hushållsarbete.

– Genom att komma ut i samhället kan man påskynda integrationen, säger han.

Inge Jacobsson ( M ) och Stefan Carlsson (V) tycker att det är viktigt att nyanlända kommer in i samhället. Foto: SVT

Torgny Maurer (SD) anser att nyanlända måste börja med förberedelseskola där de först lär sig språket och sedan vår kultur och tradition. Han anser att den som kommer till ett land väljer det själv och då måste det läras ut värderingar, normer och regler för det aktuella landet och den nyanlända måste vara beredd att lära sig om kultur, tradition och anpassas sig till den.

–  Jag tycker att det är viktigt, annars kan vi inte prata om integration. Vi bör först och främst tala om assimilering eftersom en stor grupp utländska människor har kommit till det svenska samhället. Har man kommit hit måste man ta seden dit man kommer, säger han.

Nyanlända lär sig det svenska språket genom att titta på och prata om svenska filmer. Foto: TT/Fredrik Sandberg

Ny lag mot moralpoliser

Nyligen föreslog Moderaterna att personer som utövar påtryckningar mot framförallt kvinnor för att upprätthålla hederskultur, så kallade moralpoliser, ska kriminaliseras. Frågan är hur en lag som förbjuder en viss typ av påtryckningar kan komma att formuleras.

Inge Jacobsson påpekar att det här är en juridisk fråga som bör lösas av jurister, men att det viktiga är att kvinnors frihet och rättigheter följs.

– Att man i familjen inte blir hindrad från att göra det man vill, säger han.

Foto: SVT

Man kan inte stifta lagar som riktar sig mot enskilda folkgrupper, anser Stefan Carlsson. En lag måste vara generell och allmän. Han menar att det kan finnas liknande problematik även i den svenska kulturen och att det inte är acceptabelt oavsett om problematiken är svensk eller från någon annan kultur.

– Man kan inte skapa en särskild lag för att försöka förhindra ett särskilt uttryck från vissa kulturer. Är det så att människor inskränker andra människors fri- och rättigheter så är det redan i dag inte acceptabelt. Därför behövs ingen ny lag, säger Stefan Carlsson.

Torgny Maurer tycker att de lagar som finns i Sverige räcker till, om de tillämpas fullt ut.

– Vi bor i ett land där kvinnor och män har samma rättigheter och alla har rätt att välja själva och ingen ska utöva ett starkt tryck på någon, säger han.

I de områden där det i dag bor en majoritet invandrare har det på en del håll enligt Torgny Maurer uppstått parallellsamhällen. Han tycker att det är viktigt att dessa bryts upp.

Torgny Maurer (SD), gruppledare i Finspång, anser inte att burka hör hemma i västerlandet.

Om burkalagen skulle komma till Sverige

Danmark har nyligen infört en så kallad “burkalag” vilket innebär att den som bär burka och niqab straffas med böter. Det råder oenigheter kring om en sådan lag platsar i Sverige.

– Inte så som jag fått den till mig att det ser ut i Danmark, att det är ett generellt förbud mot att dölja sig på ett visst sätt. Utan i så fall om det handlar om andra saker som säkerhet eller trygghet, att man måste kunna identifiera människor i vissa situationer, säger Stefan Carlsson.

Kvinnor demonstrerar mot att Danmark inför förbud mot burka Foto: TT/Mads Claus Rasmussen

Inge Jacobsson anser att det är en känslig fråga, hur mycket man kan inskränka en religionsfrihet.

– Däremot kan jag säga att det är lite svårare om man har burka. Men ser ju inte ansiktet och kroppsspråket. Och det är viktiga signaler i det här läget. Men däremot en lag, ja, det är frågan om var gränsen går för det här. Det får nog juridiken titta på också, säger Inge Jacobsson.

Torgny Maurer tycker istället att frågan är enkel:

– Jag anser inte att burka hör hemma i västerlandet – vi täcker inte ansiktet. Vi måste också införa en sådan lag, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet