Under lördagen uppmärksammas detta med en mängd evenemang. Brandövning, rundtursflygning med helikopter och visning av Missing Peoples drönare, är bara några av de många programpunkterna.
Köpenhamn
Historien tog sin början som ett nödhjälpsarbete där staten stod för den största delen av byggkostnaden. 9 september 1934 invigdes flygplatsen och ungefär 20 000 människor ska ha varit på plats, enligt en artikel i Norrköpings tidningar 2004.
Två år senare inleddes reguljär trafik med nederländska KLM som flög till Stockholm, Malmö och Köpenhamn. Luftfartsverket tog hand om driften i början av 1940-talet. Och så förblev det till 2006 när Norrköpings kommun övertog flygplatsen.
Genom åren har olika linjer trafikerats. Oftast med Köpenhamn som porten ut mot den stora världen. I början av 2000-talet flög cirka 120 000 passagerare till och från Norrköping. SAS trafikerade linjen mellan 1964 och 2002.
Charter
Sista reguljärlinjen mot kontinenten var BMI:s till och från München som lades ned i början av året. Sommartid finns reguljärflyg till Visby. Chartertrafik finns dock fortfarande tillsammans med ambulans-, brand- och annat nyttoflyg.
– Vi är landets fjärde största charterflygplats med över 100 000 passagerare om året. Och charterutvecklingen är positiv med en ökning på 10 procent de senaste åren, säger Ola Matsson, vd för Norrköping airport.
”Tuff bransch”
I dagsläget letar de efter ett flygbolag för att återuppta reguljärflyget. Tanken är att Karlstad och Norrköping ska ha linjer med mellanlandning i Jönköping och för Norrköpings del slutstation i Köpenhamn.
– Det blir billigare till Köpenhamn. Då går det att till exempel använda turboprop-plan och hålla lönsamhet på lång sikt. Men det är en tuff bransch för mindre flygbolag.
Paradigmskifte med elflyg
Ola Matsson menar att ett paradigmskifte är på gång inom flyget.
– Om fyra år har bolaget Heart Aerospace ett elflygplan färdigt för certifiering. Och 2025 ska det serietillverkas.
När det gäller den aktuella ”flygskammen” säger han så här:
– Man bör jobba med de stora miljöfrågorna i stället, till exempel kolkraften. Flyget ska naturligtvis jobba med sin del, men i Sverige är det alldeles för mycket fokus på de 3 procent av koldioxidutsläppen som flyget står för.