Hör Maria Leclercq, chef avdelningen för djur, landsbygd och livsmedel på Länsstyrelsen i Östergötland och Jeanette Blackert, grisproducent och ordförande LRF Östergötland berätta om sin syn på ökningen av antalet upptäckta djurskyddsbrister i klippet. Foto: SVT

Ökat antal ärenden om misstänkta djurskyddsbrister

Uppdaterad
Publicerad

Veterinärer på slakterier har de senaste åren hittat fler anmärkningar på östgötska djur. Enligt myndigheterna beror det på tydligare kontroller. Men LRF:s ordförande i länet menar att fokus har flyttat från djuromsorg till djurskydd. 

Livsmedelsverket har veterinärer på slakterier, som har till uppgift att besikta alla djur som anländer till slakteriet. Även efter slakt besiktas slaktkroppen. Om det görs fynd som visar tecken på djurskyddsbrister på gården eller från transporten går information till länsstyrelsen och djurhållaren eller transportören.

Få djur på totalen

– Om man tittar på statistiken så ser vi att den information vi får som kan vara brister på slaktade djur från Östergötland har ökat. Men det är fortfarande relativt få djur om man tänker på att vi har fått ett 90-tal informationer per år de senaste två åren. Och det är flera hundra tusen djur som slaktas från länet, säger Maria Leclercq, chef på avdelningen för djur, landsbygd och livsmedel på Länsstyrelsen i Östergötland.

Vanligaste bristerna

De vanligaste bristerna hos nöt och lamm är anmärkningar om förorenade djur. Hos gris rör det sig oftast om såriga svansar. Bland bristerna märks också förvuxna klövar som leder till felbelastning och hälta, samt högdräktiga djur som skickats till slakt för långt gångna i sin dräktighet.

Anmärkningar vi har tagit del av handlar även om skador som uppstått på grund av dåligt anpassad transport. Djur har till exempel transporterats i för låg takhöjd, vilket orsakat brännskador och sår på ryggen.

Skyldighet att meddela länsstyrelsen

Vid fynd som skulle kunna tyda på brister i djurskyddshänseende har Livsmedelsverkets veterinärer skyldighet att meddela länsstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för kontroll av att djurhållare följer djurskyddslagstiftningen. Länsstyrelsens uppdrag är att utreda vad som har inträffat och hur bristen har uppstått: vid transport, av- och pålastning eller på gården.

De senaste åren har ärenden som rör brister på djuren vid slakt blivit allt fler. Enligt Maria Leclercq beror det på att kontrollerna har blivit tydligare. Även Livsmedelsverket menar att veterinärerna har blivit bättre på att agera när de fattar misstanke om brister i djurskyddet.

LRF:s ordförande i Östergötland, Jeanette Blackert, poängterar att de ökade bristerna inte beror på att djuren har det sämre. Hon är kritisk till Livsmedelsverkets kontroller och menar att de har fel fokus. Hör hennes och Livsmedelsverkets veterinär Anna Lindgrens argument i klippet ovan.

Informationer till Länsstyrelsen i Östergötland från officiell veterinär på slakteri per år

2020: 94 stycken

2019: 82 stycken

2018: 77 stycken

2017: 47 stycken

(Gäller djur eller transportör som är hemmahörande i länet. I varje ärende kan det handla om ett eller flera djur.)

Så många informationer rapporteras i Sverige:

2020: 1 691

2019: 1 560

2018: 1 339

2017: 1 113

2016: 901

2015: 1 466

Statistiken beskriver information om fynd på djuren i samband med besiktning före slakt, som kan tyda på djurskyddsbrister hos djurhållaren. De officiella veterinärerna på slakterierna är skyldiga att informera om detta för att länsstyrelsen, som har kontrollansvar på gården ska kunna göra kontroller där det kan behövas. En information är inte per automatik en anledning till anmälan om misstanke om brott mot djurskyddslagstiftningen. Ibland är det så, men långt ifrån alltid.

Källor: Länsstyrelsen Östergötland och Livsmedelsverket

Ärenden som rör förorenade djur i Östergötland:

2020: 90 ärenden

2019: 73

2018: 67

Gotland ärenden som rör förorenade djur

2020: 102

Antalet åtalsanmälningar som gjorts av Livsmedelsverket årligen 2018-2020 i Sverige.

Anmälan brukar gälla misstanke om brott mot djurskyddslagen alternativt djurplågeri men det är åklagaren som sätter brottsrubriceringen om anmälan leder fram till ett åtal.

2018: 40

2019: 29

2020: 21

Källa: Livsmedelsverket

Så går det till när djuren anländer till slakt

Vid besiktningen före slakt kontrolleras djuren när de kommer till slakteriet. Djuren ska inte visa tecken på sjukdomar som har betydelse för människors eller djurs hälsa och det ska inte finns tecken på brister i djurskyddet.

Om Livsmedelsverket misstänker en allvarlig smittsam sjukdom hos djur vidtas åtgärder för att förhindra smittspridning.

Djur som via köttet skulle kunna sprida smittor vidare till djur eller människor får inte bli livsmedel. Länsstyrelsen informeras i de fall som Livsmedelsverket upptäcker brister i djurskyddet. Om Livsmedelsverket misstänker brott överlämnas ärendet istället till polis eller åklagare.

Källa: Livsmedelsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.