Öst

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad säger man till någon som vill ta sitt liv? Hur bedömer man risken för att de ska genomföra det? I videon berättar sjuksköterskan Emelie Fahlén, som jobbar på psykiatriambulansen i Linköping, hur hon gör en riskbedömning. Foto: Tina Enström, SVT

Så bemöter hon personer som vill ta sitt liv

Uppdaterad
Publicerad

Dagligen får akutpsykiatrin i Linköping samtal från människor som säger att de vill ta sitt liv. Personalens uppgift är att nå fram och att göra en riskbedömning.

– Ibland börjar samtalet väldigt mörkt, men det kan sluta med att personen pratar om barnets studentfest och ser fram emot det, säger sjuksköterskan Emelie Fahlén som jobbar på nystartade psykiatriambulansen i Linköping.

Psykiatriambulanser, och andra mobila lösningar, där psykiatrisk personal åker ut till patienterna har blivit allt vanligare i Sverige. Ett av deras vanligaste uppdrag är att möta människor som har uttryckt att de vill ta sitt liv.

Ibland kan det vara dramatiskt och akut. En person som står vid ett järnvägsspår eller på en bro. Ibland är det anhöriga som har slagit larm för att personen uttryckt tankar på suicid.

”Ett rop på hjälp”

– Många gånger är det ett rop på hjälp, säger Petri Hooli som är psykiatriskötare och jobbar på psykiatriambulansen i Linköping.

Ambulanspersonalens uppgift blir många gånger att nå fram till personer som har uttryckt att de vill ta sitt liv.

I videon berättar sjuksköterskan Emelie Fahlén om de frågor som personalen i psykiatriambulansen brukar ställa  och som är en del av en riskbedömning.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.

Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.

Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.

BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.  

Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.

Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.

BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.

Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.

Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.

SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.

Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.

Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.

Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.

Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.

Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.

Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.

Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.  

RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtqi-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.