Slakteriernas djurskydd fungerar inte

Publicerad

Livsmedelsverkets veterinärer ska larma om kycklingarna far illa under transporten till slakterierna. Men i 16 av 20 fall gjordes inte det, visar SVT Östnytts granskning.

Varje år transporteras 80 miljoner kycklingar i Sverige. Och lagen är tydlig – kycklingarna ska inte lida i lastbilen på väg till slakt.
Därför måste Livsmedelsverkets veterinärer, som dagligen finns på plats ute på slakterierna, slå larm om de misstänker att djuren far illa.
Men kontrollsystemet fungerar inte.

Bara fyra fall rapporterades

Vi har begärt ut samtliga avvikelserapporter från Livsmedelsverket som gäller kycklingar och höns som farit illa under transporten på väg till slakt under 2013.
Livsmedelsverkets veterinärer har rapporterat 20 allvarliga brister. Men i de flesta fall slog veterinärerna inte larm till Länsstyrelsen. 
Bara fyra fall har rapporterats vidare.

– Det är allvarligt, säger Malin Engdahl, enhetschef på Livsmedelsverkets kontrollenhet.

Hon har tagit del av de brister som inte rapporterades vidare.

– De här bristerna handlar ju om att man packar på tok för många djur i transportbehållarna. Det är ett lidande för djuren och det är inte okej att göra på det viset, säger Malin Engdahl.

När larmet inte går kan Länsstyrelsens djurskyddshandläggare inte agera.

– Det är bara Länsstyrelsen som kan tvinga företagen att vidta åtgärder. Det kan inte vi på Livsmedelsverket göra, säger Malin Engdahl.

Inte tillräckliga resurser

För ett år sedan fick Sverige kritik från EU för att kontrollen av djurtransporterna var för dålig. Då gjorde länsstyrelserna en punktinsats för att kontrollera djurtransporter.
Men länsstyrelsens djurskyddshandläggare har inte tillräckliga resurser för att granska alla transporter.

– Vi skulle behöva betydligt fler kontroller. Jag skulle vilja kontrollera alla transporter och framför allt de transporter som inte kommer till slakteri. Det finns många småskaliga transporter och där har vi ingen kontroll i dag, säger Mattias Gårdlund, djurskyddsinspektör vid Länsstyrelsen i Skåne.

För att kontrollsystemet ska fungera måste därför Livsmedelsverkets veterinärer, som dagligen finns på plats ute på slakterierna, slå larm. Men detta sker alltså bara i ett fåtal fall, enligt SVT:s granskning.

– Lagstiftningen är tydlig. Veterinärerna ska anmäla sådana brister till Länsstyrelsen. Men uppenbarligen har vi missat i tillämpningen, säger Malin Engdahl på Livsmedelsverket.

Larmrapporterna som aldrig gick vidare (2013)

Visa

11 mars: Ökad andel självdöda under transport. Vingklämda kycklingar. (Enheten för norra Skåne)

13 mars: Kycklingar kan fastna eller klämmas vid tömningen. Mindre eller omfattande skador av djuren uppstår. (Enheten för norra Skåne)

22 mars: Levande fåglar hittades i en behållare bland döda höns. (Enheten för Västra Götaland)

9 april: Vid inspektionen konstaterades att en del burar inte stängdes ordentligt under transporten. Det leder till att fåglar blir lösa och kan skada sig. (Enheten för Västra Götaland)

16 april: I flera burar låg högre antal höns än tillåtet. Därför blev dödligheten under transport högre på grund av att en del trampades ihjäl. Oftast låg det 13-14 bruna höns i en bur där det får finnas max 12 under gynsamma omständigheter. (Enheten för Västra Götaland)

18 september: Vid besiktning konstaterades överbelägging i transporten. (Enheten för norra Skåne)

23 september: Flera transportburar är trasiga i plasten och kycklingarna riskerar att skada sig eller fastna. (Enheten för norra Skåne)

1 oktober: Svaga och skadade fåglar avlivas inte vid ankomsten. (Enheten för Västra Götaland)

2 oktober: Två lådor rasade ihop och fåglarna blev klämda. (Enheten för norra och mellersta Sverige)

3 oktober: Överbeläggning i transporten. (Enheten för norra Skåne.)

24 oktober: Vid besiktning konstaterades överbeläggningar. Man hittade även vingklämda kycklingar.  (Enheten för norra Skåne)

6 november: Högre dödlighet. Fåglarna frös ihjäl. (Enheten för Västra Götaland)

Livsmedelsverkets instruktioner

Visa

”I de fall en avvikelse gäller lidande hos levande djur och bedöms ha uppstått på jordbruksanläggningen, under lastning på jordbruksanläggningen eller under transport, ska den officiella veterinären alltid göra en skriftlig eller muntlig anmälan till länsstyrelsen, vare sig livsmedelsföretagaren vid slakteriet har rättat till avvikelsen genom att avliva djuret eller inte.”
(Ur: Inspektion av djurskydd vid slakteri)

”Anledningen till att en anmälan alltid ska göras i de fall djurskyddsproblemet bedöms ha uppstått på jordbruksanläggningen respektive under transport är att den officiella veterinären inte har möjlighet att kontrollera om grundorsaken till problemet rättas till eller inte.”
(Ur: Beslut efter kontroller av djurskydd vid slakteri)

”I de fall djur har utsatts för onödigt lidande bör övervägas att även göra en polis- eller åtalsanmälan.”
(Ur: Beslut efter kontroller av djurskydd vid slakteri)

Vad säger lagen?

Visa

DJURSKYDDSLAGEN:

”Vid transport av djur ska transportmedlet vara lämpligt för ändamålet och ge djuret skydd mot värme och köld samt stötar, skavning och liknande.” (1988:534)

BROTTSBALKEN:

16 kap 13§ ”Om någon uppståtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.” (Lag 1992:629).

Har du erfarenhet av kontrollen på slakterierna?

Visa

Kontakta Tina Enström på telefon 011-210128 eller mejl tina.enstrom@svt.se. Du kan vara anonym.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar kycklingtransporterna

Mer i ämnet