Andelen nya läkemedel med nationellt beslut om offentlig finansiering minskar i Sverige.

Mellan 2019 och 2025 har andelen nya läkemedel med nationella beslut om offentlig finansiering i Sverige minskat med cirka 14 procentenheter, motsvarande 24 läkemedel i genomsnitt, visar rapporten. Nedgången är större än för EU-genomsnittet, där minskningen uppgår till cirka 4 procentenheter.

Det är främst patienter med sällsynta sjukdomar som drabbas.

10 läkemedel når patienter

Av 45 nya läkemedel, som godkänts på EU-nivå, det vill säga att de bedöms som säkra, är det bara tio läkemedel som når svenska patienter. Det handlar om läkemedel som godkänts mellan 2021 och 2024 mot sällsynta sjukdomar som inte är cancer.

Till sällsynta sjukdomar hör exempelvis ALS. Den senaste tiden har den debatterats mycket då ett läkemedel som visat gott resultat för dem med en specifik genmutation blivit godkänt i andra europiska länder. Men inte i Sverige. Det har inneburit att patienter med den genmutationen har samlat egna pengar och åkt utomlands för att få tillgång till behandling.

Att svenska patienter får senare tillgång till ett flertal läkemedel än genomsnittet i Europa tycker Olof Danielsson, överläkare på neurologiska kliniken vid universitetssjukhuset i Linköping, är bekymmersamt.

– Om man utgår från att det är bra läkemedel så är det ju synd, men ibland är försiktighet en dygd. Det har hänt att läkemedel godkänts som senare inte visat sig vara lämpliga. En del kan vara verkningslösa, en del kan ha biverkningar, säger han.

”Tänka om det vore jag själv”

Hillevi Andersson, som själv har den obotliga sjukdomen ALS och som är aktiv i länsförbundet Neuro önskar att tillgången till nya läkemedel var större i landet, och hon önskar större förståelse från styrande politiker.

– Man ska tänka om det vore jag själv, eller mitt barn, eller min mamma, hur skulle jag vilja att det är då och handla utifrån det. Alltså ge hjälp, stöd och medicin, säger Hillevi Andersson.