Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet berättar åklagaren Torsten Angervåg om skälen till att så få stränga kontaktförbud utfärdas. Foto: SVT

Tre frågor om: Därför utfärdas så få stränga kontaktförbud – åklagaren svarar

Uppdaterad
Publicerad

I Sverige har åklagare möjlighet att utfärda en rad olika kontaktförbud, ändå används i regel bara ett, det mildaste. SVT Nyheter Öst har pratat med chefsåklagare i Norrköping Torsten Angervåg för att förstå varför.

– Det beror inte på att vi inte tar det på allvar. Men det är administrativt jobbigt att hantera de kontaktförbuden och i många fall är situationerna så pass allvarliga att vi bedömer att det finns grund för att anhålla och häkta, säger han.

”Tänker inte chansa”

Det är nästan uteslutande ordinära kontaktförbud som utfärdas och när de överträds kan de enligt lag omvandlas till ett strängare kontaktförbud, det kan man dock inte se i statistiken.

– Jag tänker inte chansa på att utfärda ett strängare kontaktförbud för risken är ändå att det kommer överträdas. Den risken är så stor att jag hellre väljer att frihetsberöva förbudspersonen i den mån det är möjligt, säger Torsten Angervåg.

Han menar att statistiken, som visar att så få strängare kontaktförbud utfärdas, inte ger en rättvis bild på åklagarmyndighetens arbete då de använder sig av andra metoder.

Vad är ett kontaktförbud?

Kontaktförbud beviljas när det finns en tydlig och konkret risk att en person kommer trakassera, förfölja eller begår brott mot en annan namngiven person. Beslut fattas av åklagare.

Den som får kontaktförbud får inte besöka, ringa eller på andra sätt kontakta den person som förbudet gäller mot.

Det finns flera olika typer av kontakförbud och vilket som kan vara aktuellt att utfärda avgörs av en åklagare efter att en proportionalitetsbedömning gjorts. Det betyder att skälen för ett förbud ska vägas mot de konsekvenser det innebär för den person som förbudet är tänkt att gälla.

Källa: Åklagarmyndigheten

Olika sorters kontaktförbud

1. Ordinärt kontaktförbud

Ett ordinärt kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får besöka, kontakta eller följa efter skyddspersonen.

2. Utvidgat kontakförbud

Ett utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får besöka eller vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara.

Förbudet får förenas med elektronisk övervakning och överträds förbudet ska det utvidgade kontaktförbudet förenas med villkor om elektronisk övervakning, om det inte finns särskilda skäl emot det.

Elektronisk övervakning innebär att förbudspersonen får en fotboja som rapporterar larm till polisen om kontaktförbudet överträds samt om förbudspersonen inte sköter sin utrustning.

3. Särskilt utvidgat kontaktförbud

Denna typ av kontaktförbud förutsätter att den som ansöker sedan tidigare har ett beslut om utvidgat kontaktförbud och att det kontaktförbudet har överträtts.

Ett särskilt utvidgat kontaktförbud omfattar ett större avgränsat förbudsområde kring skyddspersonens bostad, arbete eller andra ställen där skyddspersonen brukar vara jämfört med det förbudsområde som omfattades i ett utvidgat kontaktförbud.

Den här typen av kontaktförbud ska förenas med beslut om elektronisk övervakning, om det inte finns särskilda skäl som talar emot ett sådant beslut.

4. Kontaktförbud avseende gemensam bostad

Ett beslut om kontaktförbud som gäller gemensam bostad innebär att förbudspersonen inte får vistas i en bostad som brukas gemensamt med skyddspersonen. Detta kontaktförbud kan vara aktuellt att ansöka om ifall det finns risk att en person i samma hushåll kommer att begå brott mot skyddspersonen.

Kontaktförbud avseende gemensam bostad får meddelas om det bedöms finnas en risk för brott mot den sammanboendes liv, hälsa frihet eller frid. Riskbedömningen tar alltså sikte på mera begränsade former av handlande än kontaktförbud i övrigt.

Kontaktförbudsregleringen är till för att skyddet för skyddspersonen ska kunna öka stegvis genom en successiv upptrappning av nivån på ingripandet.

Källa: Åklagarmyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.