Medicinforskare världen över har länge sökt en förklaring till vad som orsakar den dödliga demenssjukdomen. Det har lanserats många teorier, men ännu är det långt till enighet.

– Forskningen är fortfarande väldigt splittrad. De flesta är ändå överens om att proteinet beta-amyloid, som bildar skadliga ansamlingar i hjärnan, har en central roll, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi vid Linköpings universitet i ett uttalande.

Katarina Kågedal publicerar nu tillsammans med bland andra Ann-Christin Brorsson, docent i molekylär bioteknik, en studie av samspelet mellan lysozym och beta-amyloid. I tidskriften Neurobiology of Disease presenterar Linköpingsforskarna nu belägg för att lysozym verkar skydda hjärnans nervceller från giftiga strukturer av beta-amyloid.

Försök på bananflugor

Forskarna undersökte vävnadsprover från avlidna alzheimerpatienteroch såg att lysozymnivån i de dödas ryggmärgsvätska var mycket högre än hos personer som inte haft sjukdomen. Man såg också att lysozym hade samlats vid de plack som bildats i hjärnan.

Det säger dock ingenting om detta var bra eller dåligt för sjukdomsutvecklingen. Därför gjorde man försök på bananflugor som smittats med beta-amyloid.

– Försöken visar tydligt att ett överuttryck av lysozym bromsar sjukdomsutvecklingen. Flugorna levde längre och blev mer aktiva, säger Ann-Christin Brorsson.

Forskarna kunde konstatera att lysozym hindrar att skadliga ansamlingar av beta-amyloid uppstår.

Tror på förebyggande behandling

I första hand tror forskarna att att en analys av lysozymnivåerna i ryggmärgsprov kan användas för att upptäcka Alzheimers sjukdom, särskilt i dess tidiga fas. I dag ställer man främst diagnos genom ett minnestest som görs på vårdcentralerna. I svåra fall PET-scannas hjärnan.

På sikt tror forskarna att lysozym kan användas vid förebyggande behandling.

– Drömmen är att kunna göra ett läkarbesök någon gång om året och avlägsna sina plack, ungefär som när man går till tandhygienisten, säger Katarina Kågedal.