Martin Valfridsson tycker att det är viktigt att staten stöttar kommuner och privata markägare då läger slås upp, och att polisen måste agera.
Det är inte okej att bosätta sig utan tillstånd.
– Jag menar att vi måste ha en nolltolerans. Vi har en lagstiftning som säger att man inte får bosätta sig vare sig på offentlig eller privat mark. Det finns en lagstiftning som motarbetar det, det är till och med straffbart att bosätta sig på någon annans mark. Där menar jag att polis måste ta ett kliv fram och hjälpa både privata och offentliga markägare, antingen genom att använda polislagens bestämmelser som ger polisen möjlighet att avvisa eller avlägsna om det behövs för att avvärja en brottslig gärning, säger Martin Valfridsson till SRs reporter Monica Saarinen i Ekots lördagsintervju.
– Man kan inte särbehandla en grupp i samhället. Vi har ingen nationell tak-över-huvudet-garanti. Vi avhyser i storstäderna till och med barnfamiljer som inte kunnat betala sin hyra.
Svenska hemlösa behandlas sämre
Valfridsson tycker att kommuner och myndigheter varit handfallna. Just EU-migranternas utsatta position har påverkat myndigheternas agerande, tror han.
– Det här är en så djupt utsatt grupp. Vi har också en historia om hur vi har behandlat våra svenska romer. Jag tror att man tvekade just av den anledningen. Är det lönt att använda den lagstiftning vi har mot en så utsatt grupp? säger han i intervjun.
– Jag har hört poliser säga att det är ingen idé att döma ut böter mot den här gruppen för de har inga pengar att betala med. Mitt bekymmer som jurist är att den typen av hänsyn tar inte polisen om det är en svensk hemlös som uträttar sina behov eller slår läger i en park. Då utfärdar man böter och använder lagstiftningen. Och där menar jag att vi kan inte särbehandla någon grupp i samhället, utan tillämpa lagstiftningen som den är satt, fortsätter Valfridsson.
Malmölägret belyser dilemmat
Ett exempel på hur svårt det har varit för kommunerna att hantera den här gruppen av fattiga EU-medborgare, är det centralt belägna tältlägret på en ödetomt på Sorgenfri i Malmö. Där bor det nu ungefär 150-200 personer på området.
I Malmö har miljönämnden beslutat att den stora migrantbosättningen ska avhysas och lägret rivas. Enligt beslutet ska lägret vara utrymt och tömt senast klockan 16 i morgon, söndag.
– Staten måste stötta polisen i en väldigt, väldigt svår situation. Vi måste ha nolltolerans. Antingen får man skaffa sig ett tillstånd eller också får man skaffa sig nåt annat legalt boende. Att inte tillämpa lagstiftningen innebär ju i slutändan att vi upphäver äganderätten eller gör stora inskränkningar i den, säger Martin Valfridsson till SR.
Humana avvisningar
Malmö stad har upplåtit ett femtiotal sovplatser under en begränsad tid. Det kommer inte att täcka det behov som finns.
– Jag tycker att alla avhysningar ska göras så medmänskligt som möjligt. I de flesta fall innan man vidtar en avhysning, åker man dit och berättar det i förväg, så att man får en förvarning om det. De allra flesta väljer då att lyssna till det och då slipper man uppslitande avhysningsscener, säger Valfridsson.
– Det är också viktigt att socialtjänsten är med vid avhysningen ifall det finns sjuka eller gravida personer eller barn som behöver särskild omsorg, för då är det viktigt att kommunen agerar. Det är också viktigt att kommunen erbjuder ett annat boende så att man hinner skaffa ett lokalt boende ifall man vill eller annars hinner åka hem.
Martin Valfridsson är väldigt tveksam till att särbehandla och erbjuda campingplatser åt den här gruppen. Det kommuner får göra är att erbjuda nödbistånd, menar han, men att erbjuda en permanent campingplats till EU-migranterna tror han kan bestridas i domstol som att gå för långt.
Häromdagen besökte Valfridsson Helsingborg och uttryckte sin tveksamhet mot deras lösning att upplåta en camping åt EU-migranter.