I mars 2019 stängdes dörrarna till Kriscentrum sydöstra i Tomelilla. Ett centrum som arbetade med våld i nära relationer och som riktade sig till fem kommuner i sydöstra Skåne: Tomelilla, Skurup, Ystad, Simrishamn och Sjöbo. Hit kunde våldsutsatta och våldsutövare gå för att få stöd, hjälp och vägledning.
– När jag lämnade huset i Tomelilla så minns jag att jag tänkte ”var ska de utsatta nu ta vägen?”. Jag upplevde att socialtjänsten inte alltid lyssnade på de utsatta, säger Ylva Swedenborg-Olsson, före detta kurator på Kriscentrum i sydöstra Skåne.
Ett kriscentrum är kommunalt styrt och beslutet att stänga ned verksamheten kom från alla fem kommuner i sydöstra Skåne.
– Det var helt enkelt för få som gick dit och då beslutades det att det var mer effektivt att bedriva arbetet i egen regi, säger Christian Persson (M), ordförande i socialnämnden i Ystad.
”Utsatta kommer till oss istället”
Att Kriscentrum sydöstra stängde har påverkat ideella krafter i sydöstra Skåne.
– Vi har haft dubbelt så många besökande till jouren från Skurup och Tomelilla jämfört med tidigare år, säger Susanna Udvardi, verksamhetschef på Freezonen i Ystad.
Det finns två jourer i sydöstra Skåne – en kvinnojour i Simrishamn och den kombinerade kvinno- och brottsofferjouren Freezonen i Ystad.
– Utsatta säger själva att det inte finns något alternativ för dem förutom socialtjänsten och oss, säger Susanna Udvardi.
Fyra kommuner i sydöstra Skåne ger bidrag till den ideellt drivna kvinno- och brottsofferjouren Freezonen.
– Vi ser jouren som ett komplement till vår verksamhet. I första hand måste vi naturligtvis arbeta med denna frågan självständigt via socialförvaltningen och vi kan inte förlita oss på ideella föreningar, säger Christian Persson (M).
Kriscentrum som stängde i mars 2019 i Tomelilla bedrevs avskilt från socialtjänsten på en självständig plats i kommunen. Verksamheten arbetade inte journalstyrt och ingen remiss behövdes för att få hjälp.
– Platsen är väldigt viktig. Vi befann oss i en byggnad avskilt från kommun och socialtjänst. Det kan vara svårt att söka hjälp för till exempel våldsutövare via en kommun på grund av skamkänslor, säger Ylva Swedenborg-Olsson.