Polisen berättar att de ser en trend där allt kraftigare sprängladdningar använts vid bombdåd i Malmö den senaste tiden. Foto: SVT

Kraftigare sprängladdningar – ny trend i Malmö i år

Publicerad

Det sprängmedel som har använts vid den senaste tidens sprängdåd i Malmö kommer från ett stort parti, som kriminella kommit över och nu använder för att skrämma enskilda och restaurangägare.
– Vi kan se att skadorna efter sprängningarna har blivit större och mer omfattande, säger Andy Roberts, chef för polisområde norr i Malmö.

Det går trender även när det gäller sprängdåd. Tidigare har handgranater och militära sprängmedel varit vanliga.

– Nu har de fått tag i ett parti med sprängmedel som används vid vägbyggen och liknande, säger Andy Roberts.

Hittills i år har det skett 17 sprängningar på olika platser i Malmö, oftast med stora materiella skador till följd.

– Vissa är utförda av sådana som kan sprängmedel. Andra är lite mer amatörmässiga, säger Andy Roberts.

Han tillägger att även en liten sprängladdning kan ställa till med stor skada.

– När de boxar in eller trycker ner sprängmedel i närheten av en fastighet kan flera rutor och andra fastigheter i närheten bli skadade.

Stor förstörelse

Både vid sprängningen på Von Lingens väg natten till tisdagen och sprängningen på Von Rosens väg i Malmö natten till onsdagen har flera lägenheter fått rutor krossade. Ingen person har kommit till skada men det har blivit stor materiell förstörelse.

När de kriminella lägger en sprängladdning vid ett bostadhus eller en restaurang vill de sända ut en signal. 

– Sprängningar i eller vid bostadshus är riktade mot en viss person som bor i huset. Sprängningar mot restaurang- och klubbägare handlar om att någon inte har fått komma in i lokalen eller att man upplever att ägaren inte har gjort rätt för sig, säger Andy Roberts.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer