Ardavan Khoshnood menar att en likhet mellan attackerna är att gärningsmännen gått igenom en typ av radikaliseringsprocess innan dåden.

– Det är mycket mycket sällan som någon vaknar på morgonen och bestämmer sig för att begå ett dåd. Det här är ofta en process som pågår under en tid, säger han och fortsätter:

– Det handlar om att man anser sig stå utanför samhället och sedan är i en process tills dess att man tänker att man ska ta sin hämnd och ge sig på andra människor.

Smittsamt brott

Ett samtalsämne efter dåden har varit att den här typen av attacker är så kallat smittsamma. Ardavan Khoshnood menar att man kan se den typen av tendenser på forskning som gjorts i USA.

– Vi vet att viss typ av brottslighet kan smitta av sig. Exempelvis vet vi att det finns en större risk att ett attentat sker igen efter ett attentat redan skett. Det är likadant med skjutningar.

Stor risk för fler dåd

Att skolattacker skulle vara smittsamma är det inte alla forskare som håller med om. Ardavan Khoshnood tror dock att risken är stor för att liknande brott sker igen.

– Tittar vi på hur den svenska kriminaliteten utvecklar sig så tror jag att vi kommer få bevittna fler sådana dåd, säger Ardavan Khoshnood.