Mattis Vindelman på biosfärområde Kristianstads Vattenrike har kartlagt kommunens torrlagda våtmarker som en del av sitt examensarbete under studierna i miljövetenskap i Lund.
– Vårt landskap har har genomgått en enorm förändring de senaste decennierna och min kartläggning visar att minst två tredjedelar av de ursprungliga våtmarkerna i Kristianstad har försvunnit, säger Mattis Vindelman.
Motsvarar 23 procent
I hela Sverige räknar man med att cirka en fjärdedel av den ursprungliga våtmarken är torrlagd. Men ökad kunskap om torvmarkens negativa påverkan på klimatet, gör nu att våtmarken återställs på många håll i landet.
– Utsläppen från torvmarken i Kristianstad motsvarar ungefär 23 procent av koldioxidutsläppen i kommunen, vilket är något mer än personbilstrafiken, säger Mattis Vindelman.
Läget ser ungefär likadant ut i hela landet.
Bidrar till biologisk mångfald
En stor del av dagens torvmark är produktiv jordbruks- och skogsmark. Men det finns också helt övergivna marker som läcker koldioxid och lustgas. Genom att blötlägga marken igen kan läckaget stoppas.
– Våtmarker kan bidra med mycket. Genom att höja vattennivån i ett område, kan man förhindra översvämningar nedströms. De kan också fungera som en tvättsvamp i torra perioder och de gynnar den biologiska mångfalden.
Mattis Vindelman är nu projektanställd av Kristianstads Vattenrike för att försöka återskapa så mycket av våtmarkerna som möjligt.
– Vi ser ett ganska stort intresse från markägarna och många hör av sig till oss och vill ha hjälp att skapa våtmark.
Så kan koldioxidutsläpp från dikade marker stoppas:
