Beslutet innebär att de ledamöter som valts för den kommande mandatperioden enbart kommer att sitta 17 månader istället för ordinarie tre år.

– Det är inte speciellt viktigt att det är en förkortning av mandatperioderna – det principiellt jobbiga är att man går in och har synpunkter på vilken kompetens som ska sitta i universitetsstyrelserna, säger Erik Renström.

Regeringen motiverar ändringen med omvärldsläget och att man vill ha in säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna.

– Det här sätter ett exempel för framtida regeringar som kan fortsätta i den här riktningen allt eftersom vad man tycker är viktigt utifrån dagspolitiken.

”Åtgärderna nödvändiga”

Trots kritiken från flera universitet har regeringen stått fast vid beslutet. I ett mejl till SVT Nyheter på tisdagen skriver utbildningsminister Mats Persson (L):

”Jag har full förståelse för att man kan tycka olika och att beskedet nådde lärosätena sent i processen. Däremot ser jag åtgärderna som nödvändiga för att säkerställa att universitet och högskolor bedriver ett starkt säkerhetspolitiskt läge i det helt nya omvärldsläget. Det gäller både kriget som pågår i Europa och Kinas agerande”.

Att regeringen står fast vid beslutet tycker Erik Renström visar på oskicklighet.

– Det visar en tondövhet för hur man ska arbeta med den här frågan, säger han.