Nästan åtta av tio anmälda relationsvåldsärenden läggs ner med motiveringen att det saknas bevis eller att det inte finns anledning att anta att brott begåtts. Det visar en rapport som polisen och åklagarmyndigheten gjorde 2019.

– Man vet att en del av de här ärendena kommer att leda till allvarligt eller dödligt våld – ändå prioriterar man inte det som man borde göra, säger advokat Ulrika Rogland.  

Hon har både i sin roll som åklagare och nu målsägandebiträde drivit frågan om att mer borde göras för att stoppa mäns våld mot kvinnor.  

– Det är ofta kvinnan som måste söka skydd. Och det tar väldigt lång tid hos polis och åklagare vilket gör att möjligheterna att säkra bevisning blir sämre, säger hon.  

Anmäld under tio år – lades ner 

SVT Nyheter Skåne har granskat fallet Maria, som blev knivhuggen av sin ex-man. Mannen hade dessutom blivit polisanmäld av ytterligare tre före detta partners för olika hot- och våldsbrott.  

Men alla anmälningar, totalt 16 stycken, lades ner i brist på bevis.  

– Vi är duktiga på att leda i bevis när det gäller mord och allvarligt våld, men när det gäller de mindre grova brotten i våld i nära relation så har vi låg uppklaring. Där måste vi flytta fram positionerna, säger Petra Stenkula, chef för polisområde Malmö. 

Hon säger att polisen försöker hitta nya sätt att arbeta med relationsvåld. Det handlar bland annat om att riskbedöma och identifiera gärningspersoner. 

– Det kan visa vilka personer man ska lägga krut på, och då kommer vi att prioritera det ärendet från dag ett, säger Petra Stenkula.  

Frihetsberövar för sällan

Två advokater som jobbar mycket med våld i nära relationer säger till SVT att polis och åklagare allt för sällan frihetsberövar de misstänkta gärningspersonerna.

Överåklagare Eva-Marie Persson kan inte uttala sig om de enskilda fallen, men säger att ett frihetsberövande kräver att brottet är av en viss dignitet, och att det finns bevisning.

– Jag tror att många utgår ifrån att frihetsberövandet är ett sätt att markera mot en misstänkt, men vi kan inte använda frihetsberövandet på det sättet. Det är kringgärdat av rättssäkerhetsfrågor som är viktiga för åklagare att beakta, säger hon.