Viveka Smidvall, sektionchef för relationsbrott i polisregion Syd tror att den nya rubriceringen ger fler barn möjlighet att få upprättelse. Polisen kan också förhöra barnen på ett annat sätt tack vare den, vilket enligt henne både kan stärka utredningen men också vara till stöd för barnet.
Tidigare behövde vårdnadshavare ge sitt medgivande till att barnen förhörs – något som kan bli problematiskt när en av vårdnadshavarna står åtalad.
– Barnens bästa slår igenom här när barnen själva får berätta sin historia, säger Viveka Smidvall.
Barnet måste inte förstå
Det krävs att den åtalade döms för huvudbrottet för att hen ska kunna dömas för barnfridsbrott. Rör det sig till exempel om en misshandel som barnet ska ha bevittnat så måste den vuxna även bli dömd för misshandeln.
– Det är lite speciellt att vi behöver styrka ett annat brott för att kunna styrka detta, men vi jobbar likadant som med andra utredningar, säger Viveka Smidvall.
Låg bevisbörda
Ulrika Gårdslycke är jurist och har representerat flera barn där en närstående står åtalad för barnfridsbrott.
– Döms man för själva grundbrottet krävs det ganska låg bevisning för att styrka barnfridsbrott. Det krävs ju bara att det kommer fram att barnet har varit där vid brottstillfället, inte att man måste ha förstått att det är ett brott som skett, säger hon.
I klippet berättar Ulrika Gårdslycke mer om sin syn på den nya rubriceringen barnfridsbrott.