Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Advokat Ulrika Gårdslycke berättar om varför hon anser att lagen stärker barns säkerhet. Foto: SVT/ Mathea Jakobsson

Efter ett halvår – över 500 anmälningar om barnfridsbrott i Skåne

Uppdaterad
Publicerad

Den nya rubriceringen ”barnfridsbrott” har funnits i sex månader nu. I Skåne har man fått in 529 anmälningar under 2021 där flera redan lett till fällande dom.

–  Det här ger ett starkare skydd för barnen, även för små barn som kan lida även om de inte kan uttrycka det själva, säger Ulrika Gårdslycke, jurist.

Viveka Smidvall, sektionchef för relationsbrott i polisregion Syd tror att den nya rubriceringen ger fler barn möjlighet att få upprättelse. Polisen kan också förhöra barnen på ett annat sätt tack vare den, vilket enligt henne både kan stärka utredningen men också vara till stöd för barnet.

Tidigare behövde vårdnadshavare ge sitt medgivande till att barnen förhörs – något som kan bli problematiskt när en av vårdnadshavarna står åtalad.

– Barnens bästa slår igenom här när barnen själva får berätta sin historia, säger Viveka Smidvall.

Barnet måste inte förstå

Det krävs att den åtalade döms för huvudbrottet för att hen ska kunna dömas för barnfridsbrott. Rör det sig till exempel om en misshandel som barnet ska ha bevittnat så måste den vuxna även bli dömd för misshandeln.

– Det är lite speciellt att vi behöver styrka ett annat brott för att kunna styrka detta, men vi jobbar likadant som med andra utredningar, säger Viveka Smidvall.

Låg bevisbörda

Ulrika Gårdslycke är jurist och har representerat flera barn där en närstående står åtalad för barnfridsbrott.

– Döms man för själva grundbrottet krävs det ganska låg bevisning för att styrka barnfridsbrott. Det krävs ju bara att det kommer fram att barnet har varit där vid brottstillfället, inte att man måste ha förstått att det är ett brott som skett, säger hon.

I klippet berättar Ulrika Gårdslycke mer om sin syn på den nya rubriceringen barnfridsbrott.

Barnfridsbrottet bygger på att ett grundbrott, misshandel, olaga hot eller sexualbrott som barnet sett eller hört kan styrkas.

Barnet som bevittnar brottet blir då målsägande, har rätt till ett biträde samt kan förhöras utan vårdnadshavares medgivande.

Det finns inget krav på att barnet förstår att det som hände utgör ett brott eller att barnet kan ge uttryck för sin upplevelse. Även ett spädbarn kan vara målsägande.

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2021 och kan bara tillämpas på händelser efter det. Straffet är samhällstjänst, skyddstillsyn och fängelse upp till två år. För grovt brott kan man få fängelse i nio månader till fyra år.

Källa: Polisen.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer