Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Rapsfjärilen är en av de tio vanligaste – och den mest utbredda – dagfjärilen i Sverige, säger Lars Pettersson, docent i ekologi och samordnare för Svensk dagfjärilsövervakning. Foto: Petra Hultman SVT

Forskare i Lund: Torka hårt slag mot fjärilar – flera arter minskar

Uppdaterad
Publicerad

Trots den senaste tidens regn, kommer vissa dagfjärilsarter att drabbas hårt av försommarens torka.

– Jag har fått flera rapporter om färre fjärilar i år, säger Lars Pettersson, docent i ekologi på Lunds universitet.

Regnet räddar situationen för larver och de vuxna fjärilar som ska flyga nu, men de som skulle flyga i maj eller juni, har haft det tufft.

– Om larvernas värdväxer har torkat bort finns inget för dem att äta och inte heller någon nektar till de vuxna fjärilarna, säger Lars Pettersson.

Lars Pettersson är samordnare för Svensk dagfjärilsövervakning som har inventerat fjärilar i fjorton år. Cirka 300 frivilliga över hela landet deltar i räkningen.

– Vi har sett en minskning av flera arter i början av året, säger Lars Pettersson.

Hotade arter dog ut 2018

Han har själv en slinga som han inventerar i Billebjer utan för Lund, där vi just nu befinner oss.

– Här brukar finnas både många individer och arter, men när jag gick här i maj och juni var det nästan tomt. 

Många fjärilsarter drabbades hårt av torkan 2018 och har inte hämtat sig ännu. Luktgräsfjärilen var Sveriges vanligaste fjäril fram till torkan 2018, men har nu åkt ner till andra plats efter citronfjärilen.

Två hotade fjärilsarter dog också ut helt sommaren 2018.

Spelar det någon roll om fjärilarna minskar?

– Dagfjärilen ger en bra bild av hur det går för andra insekter. Minskar fjärilarna är det sannolikt att även andra insekter minskar, vilket påverkar till exempel fåglar som äter insekter och pollinationen när bin, humlor och blomflugor minskar.

Inte bara en mörk framtid

Även fjärilar är viktiga pollinatörer.

– Kanske inte dagfjärilen så mycket som nattfjärilen, den är en väldigt viktig pollinatör.

Det är inte bara torkan som gör tillvaron svår för dagfjärilen. Ett förändrat jordbruk och färre betade marker, gör att fjärilens livsbetingelser har ändrats.

Men Lars Pettersson ser inte bara mörkt på framtiden. Även om några arter försvinner, kommer nya arter söderifrån. Och fjärilarna är snabba på att anpassa sig till nya grödor när växtligheten ändrar sig.

– När torkan tog död på gräset 2018 så kom nävor och violer istället. Det gynnade en blåvinge som vi plötsligt hade fler av än någonsin.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.