Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Torkan i maj och juni har lett till att spannmålsskördarna blir lägre – men inte lika dåligt som 2018. Foto: Johan Nilsson/TT

Torkan hårt slag mot bönder i hela landet – men bättre än katastrofåret 2018

Uppdaterad
Publicerad

Spannmålsskörden väntas bli lägre än normalt i år. Men lika illa som under torkan 2018 är det inte. Det visar Lantmännens skördeprognos.

Årets svenska skörd av spannmål beräknas bli 4,6 miljoner ton.

Det är betydligt lägre än förra årets skörd på 5,8 miljoner ton spannmål, som i och för sig var ovanligt stor, men också sämre än ett normalår då spannmålsskörden brukar bli 5,6 miljoner ton.

Senaste tidens regn hjälper inte

Förklaringen är bristen på regn i maj och juni.

– Nederbörden i början av juli förbättrar visserligen förutsättningarna för skörden men kommer inte att kompensera för den minskning som torkan orsakat dessförinnan, säger Per Germundsson på Lantmännens spannmålsenhet i ett pressmeddelande.

Johan Hoolmé är lantbrukare i Östra Vemmenhög. Hans spannmålsskörd väntas bli lägre i år jämfört med förra året men inte lika låg som 2018. Foto: Julia Wiberg/SVT

Skördeutfallet extra viktigt i år

Spannmålsskörden är grunden för lönsamheten inom lantbruket, enligt Lantmännen, och extra viktig i år när räntorna stigit och många köpt insatsvaror till höga priser under förra året.

– Odlingsåret 2023 innebär stora utmaningar för lantbrukarna. Kostnader för bland annat drivmedel och mineralgödsel har varit mycket höga, konstaterar Per Germundsson.

Måste klimatanpassa svensk odling

Lika illa som under den extrema torkan 2018 blir det dock inte tack vare större arealer höstsådda grödor och gynnsammare temperaturer under försommaren.

Enligt Lantmännen visar årets skördeprognos på ett långsiktigt behov av klimatanpassning inom svenskt lantbruk.

– Skörden är mycket viktig för ett livskraftigt svenskt lantbruk och av stor vikt för att säkra Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef för Lantmännen.

 Efter flera torra somrar beslöt lantbrukaren Gustaf Ramel i Gårdstånga att anlägga en egen sjö:

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Efter flera torra somrar beslöt lantbrukaren Gustaf Ramel att anlägga en egen damm på markerna i Gårdstånga. Hör honom berätta om fördelarna. Foto: Hans Larsson

Så här räknar man ut hur stor skörden är ett normalår

Ett normalår beräknas som snittet på fem år.

Man räknar ut normalskörden genom att ta bort det bästa och det sämsta året från de senaste sju åren.

Skördeprognosen bygger väderdata och arealuppgifter som lantbrukarna har skickat in till Jordbruksverket.

Även tidigare avkastning vägs in.

Det är viktig att komma ihåg att skördeprognosen är just en prognos. Den verkliga avkastningen kan komma att bli annorlunda.

Källa: Lantmännen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.