Ett rutinärende en tidig januarimorgon på Öresundsbron i år. Blinklamporna från vägarbetet är tillräckligt många för att lysa upp en halv stad.
Men många tycks inte ta notis, trafiken susar förbi i hög hastighet.
Med några enstaka centimeters marginal missar en lastbil vägarbetaren Marco Hallgrens uppställda säkerhetsbil, där han sitter fastspänd med ett vanligt trepunktsbälte.
När han och kollegan går ut för att skriva en incidentrapport och fotografera säkerhetsbilen kommer nästa lastbil farandes.
– Han har huvudet nere i telefonen och ser oss inte. Det är full gas, 90 kilometer i timmen, på väg rätt mot oss.
– Då ropar jag bara: Spring!
Minns ljudet från kraschen
Som om någon kört över en stor soppåse fylld med tomma colaburkar. Så beskriver Marco Hallgren ljudet från kraschen, som skickade hans 18 ton tunga säkerhetsbil flera meter över vägen.
– Vi sprang åt vänster. Det räddade våra liv. Hade han väjt åt vänster så hade vi inte varit här i dag, säger Marco.
Första känslan var att skälla ut föraren. I stället sprang de över till lastbilen för att kolla så att han var okej.
– Det var absolut inga problem. Han sprang ut nästan direkt med alla försäkringspapper. Det kändes som att det var rutin för honom.
Och rutin tycks det även ha blivit för Marco. Efter åtta år i yrket har han blivit luttrad. Mängden trafikanter som dagligen ignorerar hastighetsbestämmelserna vid vägarbeten är otaliga, säger han. Något som sambon ibland oroar sig över.
– Vet man att man ska arbeta på ett ställe där det händer mycket olyckor så undviker jag att berätta det för henne.
Efterlyser hårdare straff
Frågan om det är värt risken har han ställts sig själv många gånger. Men som skyddsombud inom både fackförbundet Seko och företaget Skanska brinner han samtidigt för att säkerheten vid vägarbeten ska bli bättre.
– Det behövs framför allt hårdare straff och fler kontroller från polisen.
I ett mejl till SVT Nyheter skriver Erling Andersson, strategiskt ansvarig för polisens yrkestrafikarbete, att vägarbetare är särskilt utsatta i trafiken. Däremot saknas det en nationell strategi för att öka säkerheten vid vägarbeten.
”De insatser som görs sker utifrån lokal problembild och beslutas i polisområdena”, skriver han.