Navigatorskolan startade som ett samarbetsprojekt mellan Kalmarsunds gymnasieförbund och socialförvaltningen i Kalmar 2013. När projekttiden gick ut 2015 föll hela kostnaden på gymnasieförbundet. Det har lett till att kostnaderna för gymnasieförbundet har sexdubblats sedan 2015.

Få når behörighet

I underlaget till politikernas beslut på torsdagen står det att nästan hälften av de elever som någon gång varit inskrivna på Navigatorskolan inte har fått några betyg överhuvudtaget. Av de som har fått betyg är det bara åtta procent som blivit behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.

– Vi kan inte bedriva verksamhet som inte ger förväntade resultat, säger Dzenita Abbas (S), ordförande i Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse.

Men styrelsen är inte enig om att en nedläggning av Navigatorskolan är rätt väg att gå.

– Det här är ungdomar som har väldigt stora sociala problem. Om de inte har den här insatsen så kommer de att hamna under socialtjänstens insatser. Då är frågan om det blir en besparing för kommunen eller om det bara blir dyrare, frågar sig Björn Brändewall (L) som också är ledamot i gymnasieförbundets styrelse.

Mer social verksamhet än utbildning

Tjänstemännen skriver att verksamheten haft stor betydelse för enskilda ungdomar ur ett psykosocialt perspektiv. Men just därför menar de att verksamhetens kostnader inte enbart bör ligga på gymnasieförbundet. Men ingen av medlemskommunerna har sagt sig vilja bidra.

Björn Andréen (M) röstade för att lägga ner Navigatorskolan.

– Visst, vi kan gärna vara med men vi kan inte vara de enda som driver detta. Eftersom kommunerna inte vill vara med så måste vi göra så här. I alla fall för tillfället, sen får vi se vad som händer i framtiden.