I protokollet finns flera nya uppgifter kring grundstötningen av det japanska Panamaflaggade lastfartyget. Foto: Peter Atterfjäll

Nya uppgifter: Fartyget hade trasigt kommunikationssystem

Publicerad

Stora mängder alkohol, avstängda larm och trasigt kommunikationssystem. SVT Nyheter har tagit del av polisens förundersökningsprotokoll kring fartyget Makassar Highway som visar på en rad nya anmärkningsvärda uppgifter kring olyckan.

I protokollet finns flera nya uppgifter kring grundstötningen av det japanska Panamaflaggade lastfartyget. Satellitkommunikationssystemet var trasigt. Den så kallade ”svarta lådan” fungerade inte. Nattlarmet som ljuder var 12 minut hade slagits av. Kaptenen lät besättningen köpa stora mängder alkohol.

Hittills har det framkommit att fartyget avvek från den normala rutten i farleden eftersom kaptenen ville komma närmare land så att mobiltäckningen skulle fungera närmare. Men vad som inte framkommit är att det också berodde på att fartygets satellitkommunikationssystem inte fungerade.

I förhöret med den polske kaptenen framkommer att när fartyget lämnade hamnen i tyska Cuxhaven den 21 juli var satellitkommunikationssystemet trasigt. Han berättar också att de tog med sig en programmerare som inte kunde lösa problemet.

I förundersökningsprotokollet står också att när den svenska fartygsinspektören kontrollade fartyget efter grundstötningen så informerade han kaptenen om att han inte fick lämna hamn utan fungerande kommunikationsutrustning. Enligt fartygsinspektören såg då kaptenen ”lite frågande ut”.

Svarta lådan trasig

Det fanns flera problem på fartyget. De så kallade svarta lådan, VDR (Voyage Data Recorder), fungerade inte heller. Enligt kaptenen var det ett kort som var skadat och som de inte lyckats laga under en service i Tyskland.

Kaptenen får frågan om han fått dispens att segla eftersom VDR-utrustningen inte fungerade, något man normalt inte får, och svarar då genom att lägga ansvaret på servicemanen som sagt att ”det kunde bli större skada om den var påslagen”.

Kaptenen säger i förhöret också att han har försökt att få tag på någon på rederiets kontor men inte lyckats eftersom det var lördag och då beslutat att lämna hamnen i alla fall.

Slog av larmet

Nästa punkt på listan över slarv, missgrepp och regelbrott kring olyckan med Makassar Highway handlar om det automatiska larm som är vanligt på större fartyg. Var 12 minut låter ett larm på hela fartyget och det är som starkast på bryggan. När larmet ljuder ”kvitteras” det genom att man trycker på till exempel radarn eller det elektroniska sjökortet. Sedan dröjer det 12 minuter tills nästa gång. Syftet är att kaptenen och styrman inte ska tappa koncentrationen eller somna på bryggan.

Men den morgonen då Makassar Highway körde på grund utanför Lofthammar var larmet avslaget. Det görs genom att man trycker en särskild kod på tangentbordet. Normalt har bara kaptenen tillgång till koden. I förhöret säger dock fartygets kapten att han inte stängt av det utan att styrmannen måste tittat på och lärt sig koden och sedan stängt av den. Han säger också att sett styrmannen stänga av larmet tidigare gånger.

Men i förhöret med styrmannen säger han att det måste ha varit kaptenen som slagit av larmet. Styrmannen som var vakthavande den morgonen då fartyget gick på grund har fått ett strafföreläggande för vårdslöshet i sjötrafik och för sjöfylleri. Han hade en alkoholhalt på 0,38 när han framförde fartyget.

Sprit och öl

I förhöret säger han att han druckit två starköl under kvällen. Förhören visar på uppseendeväckande detaljer kring fartygets alkoholkultur. Enligt kaptenen får personalen varje vecka köpa 24 starköl eller en flaska sprit (whisky eller starksprit). Styrmannen säger att det händer att kaptenen öppnar alkoholskåpet två gånger i veckan och att det inte finns något förbud mot att dricka alkohol på fartyget.

Rättelse: I en tidigare version av texten stod det att satellitnavigationssystemet var trasigt. Det är nu rätttat till satellitkommunikationssystemet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Grundstötningen Västervik

Mer i ämnet