Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon berättar Maguns Carlsson, docent vid Linneuniversitetet, om diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Foto: Hazem Dakel – Arkiv

LNU-forskaren: ”Väl kartlagt att det finns en etnisk diskriminering”

Publicerad

Utlandsfödda akademiker blir fortfarande diskriminerade på den svenska arbetsmarknaden, det säger Magnus Carlsson, docent vid Linneuniversitetet. 2007 gjorde han tillsammans med forskarkollegor en studie som visar att personer med utländsk bakgrund väljs bort i anställningsprocesser – och sedan dess har liknande studier visat på samma sak.

Studien ”Evidence of ethnic discrimination in the Swedish labor market”, som Magnus Carlsson gjorde för 15 år sedan visade på en tydlig särbehandling i anställningsprocessen i Sverige. I studien skickades ansökningar med fiktiva namn ut till arbetsgivare som sökte personal.

Arbetssökande med svenskklingande namn hade en återuppringningsfrekvens som var hela 55 procent högre än personer med namn från mellanöstern.

– Det är väl kartlagt att det finns en etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad, säger Magnus Carlsson.

Namnen viktigast

Enligt Magnus Carlsson var det oavkortat namnet i ansökan som låg bakom de stora skillnaderna. Allra tydligast märktes det på mindre företag med manliga rekryterare.

Sedan Magnus Carlsson publicerade sin rapport 2007 har flera liknande rapporter publicerats som visar samma resultat. Till exempel gjordes en fältstudie av forskare på statliga IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) 2018 som visade att arbetssökande med urspung från Irak och Somalia har betydligt lägre sannolikhet att kallas på arbetsintervju än en identisk sökande från Sverige.

Arbetslöshetsklyftan minskar – men fortfarande stora skillnader

Att utrikesfödda akademiker har det tufft på svensk arbetsmarknad syns också i Arbetsförmedlingens statistik. Enligt docent Magnus Carlsson ger detta inte bara negativa konsekvenser för de enskilda individerna, utan även för samhället.

Hör honom berätta mer i klippet

Arbetslöshet utlandsfödda akademiker

2019 låg arbetslösheten för utrikesfödda akademiker på cirka 19 procent i Kalmar län, och drygt 16 procent i Kronoberg. Samtidigt låg siffran på cirka två procent för inrikes födda akademiker i båda länen.

I riket låg siffran på cirka tolv procent för utrikesfödda, och tre procent för inrikesfödda.

2023 har en viss förbättring skett, men forfarande är siffran cirka elva procent i Kalmar län, och cirka tolv procent i Kronoberg. För inrikes födda ligger den kvar på cirka två procent.

I riket ligger siffran på cirka tio procent utrikesfödda, och två procent för inrikesfödda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.