Studien ”Evidence of ethnic discrimination in the Swedish labor market”, som Magnus Carlsson gjorde för 15 år sedan visade på en tydlig särbehandling i anställningsprocessen i Sverige. I studien skickades ansökningar med fiktiva namn ut till arbetsgivare som sökte personal.
Arbetssökande med svenskklingande namn hade en återuppringningsfrekvens som var hela 55 procent högre än personer med namn från mellanöstern.
– Det är väl kartlagt att det finns en etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad, säger Magnus Carlsson.
Namnen viktigast
Enligt Magnus Carlsson var det oavkortat namnet i ansökan som låg bakom de stora skillnaderna. Allra tydligast märktes det på mindre företag med manliga rekryterare.
Sedan Magnus Carlsson publicerade sin rapport 2007 har flera liknande rapporter publicerats som visar samma resultat. Till exempel gjordes en fältstudie av forskare på statliga IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) 2018 som visade att arbetssökande med urspung från Irak och Somalia har betydligt lägre sannolikhet att kallas på arbetsintervju än en identisk sökande från Sverige.
Arbetslöshetsklyftan minskar – men fortfarande stora skillnader
Att utrikesfödda akademiker har det tufft på svensk arbetsmarknad syns också i Arbetsförmedlingens statistik. Enligt docent Magnus Carlsson ger detta inte bara negativa konsekvenser för de enskilda individerna, utan även för samhället.
Hör honom berätta mer i klippet