Här slipar Abdalrahman Kilani ett glaskonstverk av Bertil Vallien – se mer i klippet. Foto: Olof Peterson/SVT

Han fick jobb i Sveriges mest arbetslösa kommun

Uppdaterad 10 november 2020

Publicerad 10 november 2020

Det är svårt att få jobb som flykting, speciellt när man råkar hamna i kommunen med Sveriges högsta arbetslöshet. För civilingenjören Abdalrahman Kilani innebar vägen till jobb en oväntad omskolning – till glasslipare.

Abdalrahman Kilani flydde från Syrien till sitt födelseland Libyen 2013. När kriget där kom för nära flydde han vidare över medelhavet till Sicilien.

I oktober 2014 kom han till Sverige och till ett flyktingboende i Kosta, Lessebo kommun. En slump som förändrade hans liv.

Fem år efter flyktingkrisen

Lessebo har Sveriges högsta arbetslöshet och är enligt SVT:s granskning också den typ av kommun där minst andel av flyktingarna från 2015 har fått jobb.

”Motvilligt ja”

När Abdalrahman Kilani som läst till civilingenjör blev erbjuden praktik på, ett för honom tidigare okänt glasbruk, tackade han motvilligt ja. Praktik blev till provanställning och sedan ett fast jobb.

– Jag lärde mig ganska snabbt. Jag fick mycket hjälp, både med maskinerna och med svenskan. Språket är jätteviktigt, säger han.

Nu jobbar han som slipare, bland annat för en av Sveriges mest kända glaskonstnärer, Bertil Vallien.

Se bilderna från arbetet i videoklippet ovan.

Här är den största intäktskällan för de som kom som flyktingar för fem år sedan

• Löneinkomster över 96 000 kronor: 34 procent

• Etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd: 25 procent

• Studiemedel: 12 procent

• Övrigt 13 procent

• Löneinkomster under 96 000: 8 procent

• Inga, eller väldigt låga inkomster (Inkomster under 10 000 2019): 4 procent

Hur många förvärvsarbetar?

2019 var 31 procent av de som kom som flyktingar förvärvsarbetande. Motsvarade siffra för riket är 54 procent. I vår specialstuderade grupp är det framför allt männen som jobbar, 38 procent av dem är förvärvsarbetande mot enbart 18 procent av kvinnorna.

Andelen som förvärvsarbetar varierar förstås också med åldern, så mest intressant är att titta i gruppen 25-55 år. Andelen som räknas som förvärvsarbetare i riket låg 2019 på 79 procent, men stannar på 41 procent i gruppen som kom till Sverige för fem år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten är betydligt mer blygsam i den senare gruppen, 253 500 kronor jämfört med riksmedelvärdet som låg på 434 800 kronor 2019.

* En person räknas som ”förvärvsarbetande” om SCB:s inkomststatistik när dess löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp. Löne- och företagarinkomsten måste också vara mer än hälften av den totala förvärvsinkomsten. (Förvärvsinkomst är förutom lön också A-kassa, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan).

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Så gjordes undersökningen

SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.

• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.

Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.

• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.

• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.

Fem år efter flyktingkrisen

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.