2017 var ett tungt år för socialsekreterarna i Hultsfred. Ärenden med nyanlända var så många att kommunen till slut drog i handbromsen och införde det så kallade flyktingstoppen, vilket i praktiken innebar att man slutade behandla ansökningar om försörjningsstöd för nyanlända. I september 2017 slog förvaltningsrätten fast att stoppet inte var okej.

Arbetet med nyanlända startade upp igen, men trots det så har arbetssituationen för kommunens socialsekreterare blivit bättre sedan dess, det anser i alla fall socialnämndens ordförande Per-Inge Pettersson (C).

– Vi hade en extrem situation och alla skrek på hjälp. Nu börjar vi komma ikapp och är inte längre under vattenytan.

Vad är det som förändrats?

– Dels är trycket lägre, och så har vi anställt mer personal, säger Per-Inge Pettersson.

Personalen jobbar fram egna riktlinjer

Sedan krisen har kommunen också jobbat med att hitta strukturer och riktlinjer som fungerar bättre. De nya riktlinjerna är enligt Per-Inge Pettersson framtagna av personalen själva, något han tror har varit viktigt.

– Vi har bland annat jobbat med samverkan mellan de som jobbar med barn och de som jobbar med vuxna. Erfarna socialsekreterare har tillsammans med nyanställda. Nyligen presenterades de nya förslagen för oss politiker och vi antog dem rakt av.

”Ska inte betala för dålig arbetsmiljö”

I Novus undersökning framkommer också att lönen är en stor anledning till missnöje hos socialsekreterarna. Men Per-Inge Petetrsson anser att lönerna i Hultsfred är rimliga, trots att de ligger lägre än hos flera grannkommuner.

– Vi ligger inte i topp när det gäller löner, men vi tycker det är viktigare att erbjuda god arbetsmiljö än mer pengar. Man ska inte betala för dålig arbetsmiljö, hellre titta på strukturer och bemanning.

– Det finns personal som flyttat till Vimmerby till exempel eftersom de betalar betydligt mer, men som sen kommit tillbaka eftersom de trivdes bättre här, säger Per-Inge Pettersson.