Foto: TT/ Erik G Svensson/Holmberg

Kiselalgerna i rampljuset för klimatforskning

Publicerad

Kiselalgernas välmående kan vara avgörande för hur stora mängder koldioxid som absorberas av världshaven. Nu vill forskare vid Lunds universitet och Linnéuniversitet i Kalmar studera hur kiselalgernas liv påverkar världens klimat.

Häromdagen kom nya rapporter om att det inte räcker med att vi minskar våra koldioxidutsläpp, mänskligheten behöver även utveckla nya sätt för att lagra koldioxid som redan släppts ut.

Står för hälften av syret

Varje dygn fångar kiselalgerna upp 53 miljoner ton kol ur havet genom fotosyntesen. Men i samband med ett nytt forskningsprojekt vill nu forskarna kartlägga noggrannare hur kiselalgerna påverkar och påverkas av klimatförändringar.

– Växtplankton i havet tänker man kanske inte är så viktiga för fotosyntesen men de står för nästan hälften av syrgasproduktion på jorden, och en stor andel av den funktionen i havet utgörs av kiselalger, säger Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi och ledare för projektet i Kalmar.

Foto: Privat

En avgörande skillnad mellan kiselalger och andra alger är att det tunga skalet gör att de efter sin död sjunker till botten och tar med sig det kol som de lagrat. Deras välmående skulle därför kunna vara avgörande för framtidens klimat.

– Vid Linneuniversitet kommer vi att studera den biologiska delen av det här och under vilka förhållanden kiselalgerna är mest effektiva. Det är grundforskning, för att ta reda på vad det är som styr olika biologiska processer, som i sin tur påverkar klimatprocesserna, säger Jarone Pinhassi.

Cyanobakterier kan utgöra ett hot

Enligt nya rön har kiselalgerna drabbats av en allt hårdare konkurrens om kislet då även Cyanobakterierna tar upp ganska stora mängder kisel.

– Kiselalgerna spelar inte bara en viktig roll för upptaget av koldioxid utan de är även en viktig del av näringskedjan och avgörande för fisket. Därför är det extremt viktigt att vi tar hand om våra kiselalger och det finns en stor oro för att vårblomningen i Östersjön, som brukar vara till stor del kiselalger, nu konkureras ut av andra alger som blommar i Östersjön, säger Jarone Pinhassi.

Forskningsprojektet

Visa

Forskningen kommer att göras med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som gett ett bidrag på 34 miljoner kronor till forskningsprojektet. Det kommer att ledas från Lunds universitet men många av de större studierna kommer att utföras av en forskargrupp i Kalmar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet