Kommunernas vattennät är som tickande bomber

Uppdaterad
Publicerad

I många av våra kommuner är rören för dricksvatten och avlopp så dåliga att de riskerar att spricka, men det finns varken tid eller pengar att åtgärda problemen.

På många håll i landet är delar av vattenledningsnätet så dåligt att rören riskerar att spricka. Det gäller både dricksvattenrör och avloppsrör som på många ställen är mer än 100 år. På vissa ställen är det bara de allra nödvändigaste åtgärderna som hinns med. Planeringen inför framtiden och nyinvesteringar skjuts på framtiden.

I Kalmar pågår just nu ett stort utbyte av många rör – en stor investering för nästan 30 miljoner kronor. Kent Fridlund är arbetsledare på Kalmar Vatten och han har sett många dåliga rör genom åren.

– De spricker ju hela tiden och det är ju som de brukar säga ”en tickande bomb” i alla kommuner med det som behöver bytas ut, det gamla mot nytt.

Utbytestakten måste öka

Ett av de största problemen är enligt Anna Linusson som är vd för branchorganisationen Svenskt Vatten, att rören inte byts ut i tid. Svenskt Vatten rekommenderar en förnyelsetakt på 120 år. Med förnyelsetakt syftar man på tiden som det skulle ta att byta ut samtliga ledningar i en kommun. På många håll i landet är det 250 år och i extrema fall upp mot 300 år som gäller. 

– Just när vi ser de äldre ledningarna så tycker vi på Svenskt Vatten att det finns för dålig förnyelseplanering i kommunerna. Det är ungefär tio procent av kommunerna som har en långsiktig plan för utbyte. Kommunerna är bra på underhåll men behöver ha en mer långsiktig horisont.

I Blekingekommunerna är vattenledningsnäten förhållandevis bra, sett till hur det ser ut över hela landet. Men i exempelvis Sölvesborg finns i nuläget ingen långsiktig plan för att byta ut ledningarna.

– Jag jobbar på att ta fram en sådan plan just nu faktiskt. Men ledningarna i kommunen är ändå ganska bra, och är det någon ledning som ofta drabbas av läckor så byter vi ju ut den, säger Bodil Werkström, abonnentingenjör på Sölvesborg energi.

Nödvändiga arbeten skjuts på framtiden

I Kalmar ligger utbytestakten för nätet på drygt 125 år, en försämring från tidigare omkring 100 år. Att utbytestakten nu har saktat in beror på att mycket resurser har lagts på att bygga ut nätet på andra håll inom kommunen. Men att nödvändiga arbeten skjuts på framtiden och att rekommendationen om att byta ledningarna efter 120 år inte hinns med är inget som Kristine Reneskog Olsson, produktionschef på Kalmar Vatten, känner sig helt bekväm med.

– Det känns ju inte så där jättebra, man kanske inte sover så där superbra på natten när man tänker på att man ska byta ledningarna i den takten, så lite tätare byten hade kanske känts skönt.

Dagens kostnader för att underhålla ledningsnätet i landet uppgår till omkring 3 miljarder kronor, men behöver enligt  beräkningar från Svenskt Vatten ytterligare omkring 2 miljarder kronor.

Kommunernas investeringar i VA nätet de kommande fem åren

Investeringar på 5 år           Äldsta rören     Nyinvesteringstakt

Alvesta:        56   milj kronor     125 år        140 år

Kalmar:        400  milj kronor      70 år         125 år

Mönsterås:     26  milj kronor      70 år         250 år

Nybro:           50  milj kronor      85 år           -

Oskarshamn:  60  milj kronor      65 år        120 år

Tingsryd:      16   milj kronor       67 år           -

Vimmerby:    10  milj kronor        70 år           -                     

Västervik:      67   milj kronor    115 år       (låg takt)

SVT har ställt frågan till samtliga kommunern i Kronobergs län och Kalmar län. Här redovisas de kommuner som har svarat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.