För att få ett nytt juridiskt kön, krävs att en person genomgått en könsidentitetsutredning och fått den psykiatriska diagnosen transsexualism, har fyllt 18 år och är folkbokförd i Sverige.

Efter diagnosen är ställd får görs en formell ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd som beviljar eller avslår ansökan. Normalt tar hela processen minst två år.

Att göra könskorrigerande kirurgi är inte ett krav för att få ett nytt juridiskt kön, men erbjuds som en möjlighet när en ansöker om nytt juridiskt kön.

Nytt personnummer och skyddad identitet

När en person fått ett nytt juridiskt kön ändras också personens personnummer som får nya fyra sista siffror som kodar för juridiskt kön. I samband med detta byter också många namn.

Alltid i samband med att ett nytt personnummer registreras så startas också en ny sjukjournal automatiskt.

Alla personer som genomgått en könskorrigering erbjuds möjligheten från Skatteverket att få skyddad identitet, så kallad sekretessmarkering. Detta eftersom transpersoner bedöms som en grupp som kan utsättas för risk om deras tidigare identitet röjs.

En journal med sekretessmarkerade personuppgifter bör enligt Skatteverkets vägledning till sjukvården inte sammankopplas med den gamla journalen, men det är upp till varje landsting att utforma rutiner för detta.

Protester mot diagnoskravet

Tidigare tvingades transpersoner att genomföra en sterilisering i samband med byte av juridiskt kön, ett krav som efter en lång tids protester togs bort 2013.

Transaktivister ockuperade nyligen delar av Socialstyrelsens lokaler i Stockholm, i en protest mot att transsexualitet fortfarande räknas som en psykiatrisk diagnos. Många transpersoner anser att diagnosen ska skrotas, likt homosexualitet togs bort som sjukdomsdiagnos 1979.

Intresseorganisationer för transpersoner har även framfört krav på att en könsidentitetsutredning inte ska krävas för att få byta juridiskt kön.