Under hela lågstadiet bodde Anna i Ljungby, men när hon skulle börja fjärde klass började hon och hennes pappa flytta runt. Först bodde de flera år i Norge innan de 2015 hamnade i Stockholm. Där hittade de inget annat boende än en bil. Då valde hennes pappa att i stället skjutsa Anna till hennes storasyster i Ljungby, och där bodde hon i ett knappt år innan det blev ohållbart.
– Vi bråkade, som alla gör, och då blev det svårt att bo hos henne, säger Anna.
Kastades ut från sitt boende
Anna fick då hjälp av socialtjänsten i Ljungby som ordnade en plats till henne på att kommunalt HVB-hem. Men i somras, när Anna kom hem från en resa till sin döda mammas släktingar, stod hennes saker packade utanför rummet. Socialtjänsten hade avslutat hennes insats med motiveringen att hon hade åkt utomlands. Anna blev förstås förtvivlad.
– Jag sade att de kan inte göra så, det går inte. Jag har ju ingen annanstans att bo, säger Anna.
Socialchefen i Ljungby, Magnus Wallinder, vill inte uttala sig i det enskilda fallet, men säger att det kan finnas många olika anledningar till att en plats sägs upp.
– Om man är placerad på ett HVB och lämnar HVB och behovet av insats inte bedöms finnas längre så kan mycket väl en placering avslutas, säger han.
Skulle giftas bort i Rumänien
Anna säger att hon inte hade något annat val än att åka tillbaka till Stockholm och flytta in i pappans bil, där han bodde med sin nya fru.
– Pappa och hon sov bak i bilen och jag sov där framme. Så det var ganska svårt, berättar Anna.
Nu hade pappan och hans fru också börjat planera för att gifta bort Anna i Rumänien. Då skulle hennes nya man kunna ta över ansvaret för henne.
Men när skolan började igen på hösten slog Annas skola i Ljungby larm. När SVT tittar i socialtjänstens anteckningar kan man tydligt se att både skolsköterska och lärare ringde och berättade både om att Anna riskerade att bli bortgift och att hon bodde i en bil. Men socialtjänsten hänvisade till att Anna inte längre befann sig i Ljungby och att de därför inte hade något ansvar för henne.
– Jag hade liksom inget annat val än att bara stanna där och hålla tyst. Jag visste inte så mycket om vad som skulle hända i framtiden, säger Anna.
Flyttade in hos lärare
Till slut lyckades en av Annas lärare övertala pappan att skjutsa tillbaka Anna till Ljungby så att hon kunde börja skolan igen. Men inte heller när Anna kom tillbaka fick hon något stöd från socialtjänsten, utan var hänvisad till att bo hos läraren. Det var först när läraren kontaktade oss på SVT och vi bad Anna att begära ut alla sina handlingar som socialen agerade igen. I december i fjol fick Anna återigen flytta in på HVB-hemmet. Men hennes framtid på längre sikt är fortfarande oviss.
– Jag vill i alla fall gå ut nian, och sen kanske, om det går, gå i gymnasiet.
Fotnot: Anna heter egentligen något annat