Omkring 2 000 återbetalningskrav av pandemistödet har överklagats till förvaltningsrätten, enligt Tillväxtverket. Hur många av dem som kommer från idrottsföreningar är oklart, men klart är att skarp kritik riktats från hela idrottsrörelsen mot Tillväxtverkets beslut.

Framförallt vänder sig många mot att myndigheten mätt idrottsföreningars ekonomi och vanliga aktiebolags ekonomi med samma måttstock.

– Det har inte varit ett krav att arbetsgivaren ska gå med vinst. Men det finns krav på lönsamhet och soliditet, säger Johanna Pauldin.

Men med den logiken: Är det rimligt att de som i så fall har svagast ekonomi inte får något stöd?

– Stödet har inte varit ett sätt att hålla vissa branscher under armarna under pandemin. Stödet har varit för tillfälliga svårigheter som uppkommit under pandemin.

Öster fick 2,5 miljoner – KFF inget

I Småland har allsvenska klubben Kalmar FF fått stöd på 1,7 miljoner, men fått återkrav på hela beloppet. En annan fotbollsförening, Östers IF har fått beviljat 2,5 miljoner kronor, men bara behövt betala tillbaka omkring 3 500 kronor.

Att det kan se så olika ut, trots att intäktsbortfallet under pandemin bör ha varit liknande, beror på hur många i personalen som föreningen behövt permittera under pandemin och sökt stöd för, säger Johanna Pauldin.

– Det har inte varit ett generellt stöd för att täcka upp förlorade intäkter, utan det är ett stöd för lönekostnader för permitterad personal.

”Fungerat sämre för vissa”

I ett öppet brev riktar företrädare för Svenska fotbollförbundet och Svenska ishockeyförbundet med flera skarp kritik mot Tillväxtverkets bedömningar.

Borde stödet ha varit utformat annorlunda för olika branscher?

– Det kan inte vi som myndighet ha någon uppfattning om. Men vi kan konstatera att det här stödet fungerat bättre för vissa typer av stödsökande och sämre för vissa, och det har vi också återkopplat till vår uppdragsgivare i remissvar.