Calle Kos är polisinspektör vid Södertäljepolisen.

Södertäljepolisen: Angreppen mot oss har minskat

Uppdaterad
Publicerad

Tryggheten hos poliser som bär kroppsburna kameror har ökat, visar en Bråkartläggning av det kameraprojekt som startade 2018 i bland annat Södertälje.

Men samtidigt anser åklagare att filmerna inte ger tillräcklig bevisning.

I pilotverksamheten delades 300 kroppskameror ut under våren 2018 till poliser i Botkyrka, Rinkeby och Södertälje inom ramen för operation Mareld. Syftet med satsningen var att polisernas utsatthet för hot, våld och trakasserier skulle minska i de utvalda områdena men även förbättra arbetsmiljön för polisen.

I Södertälje bär polisen dagligen de kroppsburna kamerorna. Enligt studien ökade användandet från fem procent innan studien sattes igång och i dag använder närmare sjuttio procent av poliserna i Södertälje kroppskameror.

Calle Kos, polisinspektör och gruppchef på ingripandeverksamheten i Södertälje, har sett goda effekter.

– Bara den vinsten att vi har fått en minskning i antalet angrepp gentemot oss själva som myndighetspersoner gör att vi tar tillbaka en mark som vi behöver ta, säger Calle Kos.

Fakta kroppsburna kameror

Kostnaderna för projektet har uppgått till totalt tre miljoner kronor.

Mellan kvinnliga och manliga poliser finns stora skillnader. Männen uppger att de har spelat in utsatthet vid 45 procent av sina arbetspass. Kvinnorna uppger att de har spelat in utsatthet vid 23 procent av passen.

I studien användes material från kroppsburna kameror i 178 avslutade förundersökningar. I 43 av de ärenden där gärningen filmats erkänner de misstänkta brottet.

Fakta: BRÅ, Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.