– Så småningom började man planera för att bygga Vilsta industriområde och då på 40-talet tänkte man att bygger man ett industriområde med en massa arbetsplatser måste det finnas bostäder också till dem som ska arbeta där, berättar Anna Götzlinger, antikvarie på Eskilstuna stadsmuseum.

Bostadsbristen inget nytt

Enligt Anna Götzlinger var bostadsbristen då stor i Eskilstuna och så även under större delen av 1900-talet. Det första spadtaget i Fröslunda togs 1946 och de första hyresgästerna flyttade in 1948.

Många av dem som flyttade in var Eskilstunabor som bytte upp sig från gamla lägenheter med dass på gården, järnspis i köket och kakelugn till moderna lägenheter med eget badrum, kylskåp och centralvärme.

– Det blev ju ett enormt lyft för många, berättar Anna Götzlinger.

Idé om självförsörjning

När Fröslunda byggdes fanns en idé om vad man kallade grannskapsenheter, stadsdelar som skulle vara självförsörjande med skola, förskola, centrum med butiker, biograf, ungdomsgård, restauranger, bank och kyrka.

– Man har ju byggt på liknande sätt på andra ställen i Eskilstuna, men det här är väl det enda centrum som fungerar något så när, jag tycker väldigt mycket om Fröslunda, det är ett område som man får en väldig hemkänsla för, säger Anna Götzlinger.

Inte husens fel

Fröslunda har ju fått ett dåligt rykte, kan man bygga om området så att det blir tryggare och säkrare?

– Jag tror inte att man ska ha en övertro på att man kan bygga bort problem, det är oftast inte husens fel och jag tror precis tvärtom att man ska vara rädd om det som finns, säger Anna Götzlinger, antikvarie på Eskilstuna stadsmuseum.