Migrationsverket erkänner brister i utredningar av barns egna asylskäl. Foto: TT

Migrationsverket erkänner: ”Vi är lite dåliga på att prata med barn”

Uppdaterad
Publicerad

Tolvåriga Maria utvisas från Sverige till Turkiet utan att hennes asylskäl utretts. Det visar sig att hon inte är ensam. Rädda Barnen har under många år dömt ut Migrationsverkets utredningar av barn – och nu tar myndigheten till sig av kritiken.

Rädda Barnen har under de senaste tio åren granskat hur Migrationsverket och Migrationsdomstolen tar hänsyn till barns asylskäl. Organisationen har gett ut tre rapporter, den senaste kom förra året, som alla pekar på stora brister.

– Kritiken är till viss del befogad. Vi ser i våra egna uppföljningar att vi är lite dåliga på att tala enskilt med barn, säger Magnus Bengtsson, processägare inom kvalitetsavdelningen på Migrationsverket.

Rätt kunskap saknas

Enligt barnkonventionen och Migrationsverkets egen handbok kan barn ha egna skäl till uppehållstillstånd. Skäl som ibland kan vara starkare än deras föräldrars, och därför ska barns asylskäl prövas särskilt.

– Migrationsverket har bra riktlinjer, men i slutändan saknas rätt kunskap hos de som gör utredningarna. Så länge man inte har det så lever man inte upp till barnkonventionen, säger Ola Matsson, programchef på Rädda Barnen.

”Växtvärk i organisationen”

Rädda Barnen menar att det saknas kunskap bland Migrationsverkets handläggare både i hur man pratar med barnen och hur situationen för dem ser ut i deras hemländer.

– Vi är en stor organisation med 8.000 personer, och vi har anställt väldigt många nya handläggare de senaste åren i och med det stora antalet asylsökande. Det leder till en viss växtvärk i organisationen som gör att vi inte hinner med, säger Magnus Bengtsson.

Tidigare åtgärder utan resultat

Rädda Barnens rapporter visar flera exempel på barn som borde fått sina asylskäl utredda, men som inte fått fram sina berättelser under utredningen.

– Det kan handla om risk för tvånggifte, könsstympning eller att rekryteras till militära förband. I slutändan kan det leda till att dessa barn inte får flyktingsstatus och faktiskt utvisas, säger Ola Matsson.

Ser över arbetet

Migrationsverket har jobbat med frågan under flera år. Bland annat har handläggarna utbildats i hur man pratar med barnen och de har fått stöddokument att ha under utredningarna, men inget av det har fått någon effekt.

– Just nu ser vi över arbetet med barnkonsekvensanalyser och hur vi kan göra det på ett bättre sätt och sprida det i verksamheten. Vi har gjort många åtgärder men inte fått genomslag, så vi kommer lägga mer kraft på det framöver, säger Magnus Bengtsson.

Maria heter egentligen något annat.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Brister i barnutredningar

Mer i ämnet