SVT Nyheter har i veckan berättat om den ojämna fördelningen av nyanlända på Eskilstunas högstadieskolor. Enstaka skolor har tagit emot merparten av alla elever.

Det här gynnar inte integrationen, menar Pirjo Lahdenperä vid Mälardalens högskola. Hon blev Sveriges första professor i interkulturell pedagogik 2005.

– Man måste kunna se till att det blir flera områden som delar på de här eleverna med utländsk bakgrund, säger hon.

Fritt skolval

Pirjo Ladhenperä har studerat hur man gjorde i en kommun i Finland som hade många nyanlända.

– Där berättade man för föräldrarna vilken som var den närmaste skolan men samtidigt sade man också att skolan en längre bit bort har fler finska elever så där skulle det vara lättare att lära sig det nya språket, säger hon.

Många valde då den skolan och språkutvecklingen blev bättre hos barnen.

Föräldrarna blir utanför

Lahdenperä pekar också på att föräldrar som inte heller kan språket riskerar att blir utanför och inte känna till skolan och hur den fungerar. Det enda som de vet om skolan är genom barnen.

– Det skapas ett gap mellan föräldrarna och svenska skolan och i det här gapet tar eleverna över. Föräldrarna har ingen makt längre, säger Pirjo Lahdenperä.

Interkulturellt möte

På en skola i en kommun i Sverige gjorde man om ett föräldramöte till ett interkulturellt möte där föräldrar och lärare diskuterade saker som värderingar och vilka förväntningar man hade på både elever och lärare.

– Man upptäckte att man hade samma mål och föräldrarna till nyanlända barnen sade att nu förstår vi hur svenska skolan arbetar tidigare hade vi bara hört av barnen hur hemskt det var. Man måste få föräldrarna med sig, säger Pirjo Lahdenperä.