Dick Levinson, advokat, ifrågasätter om livstidsstraffet är ändamålsenligt. Foto: SVT

Advokat: Tuffare kriminalpolitiskt klimat påverkar domstolarna

Publicerad

Den tid som livstidsdömda sitter inlåsta har fördubblats sedan 1970-talet. Och det krävs mer i dag för att en person ska dömas till vård, i stället för fängelse. Det kriminalpolitiska klimatet har hårdnat, enligt forskare.

Livstidsstraffen i Sverige har blivit längre efter att Örebro tingsrätt för tio år sedan tog över ansvaret för att bestämma när dömda mördare ska släppas ut.

Men förändringen mot hårdare straff går längre tillbaka i tiden än så.

Under 1960- och 70-talen satt livstidsdömda betydligt kortare tid i fängelse än idag. I praktiken handlade det om sex, sju år inne på anstalt.

”Krävs mer galenskap”

I dag sitter en livstidsdömd i snitt 16 år på fängelse. Det visar SVT Nyheters granskning.

Håkan Westin är forskare i straffrätt vid Uppsala universitet och ser en förskjutning i domstolornas sätt att dömda.

– Man kan säga att balanspunkten har flyttats. Enkelt förklarat så krävs det mer galenskap idag än vad det gjorde för 50 år sedan för att bli inlagd på rättspsyk. Idag tenderar man att döma ut fängelse i fall som man tidigare kanske hade dömt vård i, säger Håkan Westin.

Att strafftiden har ökat beror bland annat på att det finns en hårdare syn i samhället på våldsbrott idag, samtidigt som antalet mord har ökat.

Advokat Dick Levinson anser att det kriminalpolitiska läget även påverkar Örebro tingsrätt, den specialdomstol som sedan tio år beslutar om livstidsdömda ska få sina straff tidsomvandlade.

– Det är en allmän tendens ute i samhället att straff ska bli hårdare. Så har det varit i ganska många år. Jag tror att domstolarna påverkas av den här opinionen, säger han.

I dag tycker många svenskar att livstid ska vara just livstid. Vad säger du om det?

– Samhället kanske inte ska vara så hämndlystet i sin behandling av medborgarna. Vi vill ju till exempel inte att vi ska ha dödsstraff. Där anser vi att det ska vara på måtta på repressionerna och reaktionerna. Jag tror inte livstidsstraff är så ändamålsenliga, i den meningen att de förhindrar grova brott, säger Dick Levinson.

En av dem som återkommande har sökt om att få sitt livstidsstraff är den man som 1992 mördade Anna Jensen i Eskilstuna.

Läs mer: Anna Jensens pappa om dödsbeskedet: ”Jag blev vansinnig”

Hittills har han fått avslag. Risken för återfall bedöms vara för hög.

Livstid blev inte normalfallet

Riksdagen beslutade 2014 att ändra straffskalan så att livstids fängelse i normalfallet ska utdömas vid mord. Men förändringen har inte fått avsedd effekt och Högsta domstolen har i en dom sågat den förändrade lagstiftningen.

Nu efterfrågar både Morgan Johansson (S), justitieminister, och Beatrice Ask (M), rättspolitisk talesperson återigen en ny lagstiftning för att få fler dömda till livstids fängelse.

– Domstolarna har inte efterföljt den nya lagen, utan har en annan praxis, sade Morgan Johansson i en debatt i SVT:s Aktuellt i går.

– De som gjort sig skyldiga till allvarliga, vedervärdiga handlingar förtjänar helt enkelt ett hårt straff. Det handlar om att hålla farliga människor undan från gatorna, sade han.

Vänsterpartiet är det enda parti i riksdagen som vill avskaffa livstidsstraffet.

SVT Sörmland berättar i dag om den man som 1985 dömdes till livstid efter att ha strypmördat en kvinna i Eskilstuna. Han är på väg ut i frihet – efter att ha avtjänat ett av de längsta fängelsestraffen i Sverige i modern tid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#LIVSTID

Mer i ämnet