Trycket på psykiatrin ökar

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler unga söker vård för psykiatriska tillstånd i Stockholms län. En ny studie visar att antalet unga som sökt sig till den specialiserade psykatrin har ökat med 40 procent på mindre än tio år. Framförallt är det bland unga kvinnor som ökningen skett.

Det är diagnoserna depression och ångest som ökar mest i Stockholm, tillsammans med ADHD och autismspektrumtillstånd. Fler än var tionde 13-17-åring och var tionde 18-24-åring hade kontakt med psykiatrin 2014 – en ökning med 40 procent sedan 2006.

Framförallt bland kvinnor

Ökningen är som störst bland kvinnor, där dubbelt så många i dag får diagnoserna ångest eller depression som för tio år sedan – diagnoser som 11 procent av länets unga vuxna kvinnor har. Det kan jämföras med de drygt 5 procent av männen i samma ålder med samma diagnos. Ungefär 2,5 procent av länets unga kvinnor har diagnosen ADHD. Bland männen är siffran 2 procent, marginellt lägre.

Studien är färsk och har tagits fram av landstingets centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), där forskarna tror att orsaken till ökningen antingen är att unga i dag mår allt sämre, eller att stigmatiseringen kring psykiatriska diagnoser inte upplevs lika påtaglig som tidigare.

Oklarheter kring psykisk ohälsa

Att göra studier över människors psykiska hälsa är inte helt lätt. Det finns undersökningar om hur folk mår som gjorts årligen sedan 90-talet, där människor får svara på ett frågebatteri med samma, återkommande frågor. Undersökningarna visar att den psykiska ohälsan har ökat hos unga, men trots detta ser man inte någon entydig förklaring till varför allt fler unga söker psykiatrisk vård.

– Folk kanske svarar olika över tid, ett ord kan betyda någonting under början av 1990-talet och något annat 2010, men framförallt är det stora bortfall, så vi kan ju inte vara säkra. Det är därför det hela tiden finns en sådan här debatt: ökar den psykiska ohälsan eller inte? Men jag tycker att det är fel fokus. Man måste fokusera på att det nu är jättemånga som kommer till vården. Det här måste vården ta hand om och vi måste reagera och vi måste göra tidiga insatser, säger Christina Dalman, enhetschef för Psykisk hälsa vid CES.

I det ena fallet, vad gäller stigmatiseringen, är det ju positivt, men om människor mår allt sämre så är ju det någonting oerhört negativt – är det då inte viktigt i sammanhanget att ta reda på vad orsaken till det ökade trycket på psykiatrin är?

– Jag håller helt med dig, och så långt som vi har sett så verkar det väl vara lite båda förklaringarna som gäller. Man måste fortsätta att jobba på att stigmatiseringen ska minska ytterligare, och det andra är att det faktiskt finns metoder för att förebygga psykisk ohälsa, avslutar Christina Dalman.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Psykvården i Stockholms län

Mer i ämnet