Tjejer riskerar nedprioriteras i psykvården

Uppdaterad
Publicerad

Tjejer som lider av ångest och depression i grundskolan riskerar bli utan vård. De som lider i det tysta kan ”falla mellan stolarna”, enligt Maria Bühler, skolpsykolog i Stockholms län.
– De som kommer till mig är de som syns och hörs och bråkar.

SVT Nyheter har tidigare berättat om att allt fler unga, och särskilt unga kvinnor, söker sig till psykiatrin. Men det är inte självklart att de får den vård som erbjuds redan i grundskolan. De som lider i det tysta riskerar att nedprioriteras.

– De som kommer till mig är de som syns och hörs och bråkar, om man ska vara krass, och det gör inte tjejerna. En klassisk bild från föräldrar är att man ser problemet mycket mer hemma. Föräldrar beskriver att dottern kraschar och är jättejobbig när hon kommer hem, säger Maria Bühler, skolpsykolog inom Stockholms län.

Fler söker vård

Inom den specialiserade psykiatrin har ungas efterfrågan på vård ökat med ungefär 40 procent sedan 2006. Den patientgrupp som ökar mest är unga tjejer i åldersgruppen 13 till 24 år, med diagnoserna depression eller ångest.

Det är inte säkert att unga kvinnors ökade tendens att söka sig till psykiatrin är något som ”fångas upp” inom skolans väggar, eller speglar skolpsykologernas vardag, trots expertutlåtanden som poängterar vikten av att upptäcka dessa personer tidigt. Christina Dalman, som är enhetschef på Landstingets centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, menar till exempel att 75 procent av dem som utvecklar psykisk ohälsa, gör det innan de fyllt 25:

– Då följer det som ganska logiskt att sätta in insatser tidigt, menar hon.

”Vågar inte prata”

Den snabbast ökande patientgruppen inom psykiatrin är unga kvinnor, men det är alltså inte självklart att de uppmärksammas i grundskolan. Ett problem är att många inte vågar prata om det, berättar Södertäljeeleven Dina Asaad.

– Killarna har ett väldigt bra självförtroende och tycker kanske att de får göra som de vill och bryr sig inte om vad andra tycker, men tjejerna är ganska känsliga. Det finns några som är jätteosäkra på att prata om sådana här saker med varandra, som inte vågar prata, säger hon.

Brist på resurser

Skolpsykologen Maria Bühler har arbetat på många grundskolor i länet, och hon beskriver unga flickor som tenderar att ”falla mellan stolarna”.

– Det handlar ju om resurser. Skulle vi vara fler i skolan så skulle vi ju ha en annan möjlighet. När jag träffar skolpedagoger så är det så väldigt många elever, och då får man rikta in sig på de som kanske inte fungerar alls i skolan, och så hinner man kanske inte ner till de här andra eleverna, som pedagogerna kanske ser men inte riktigt prioriterar på grund av att det är för få resurser, säger hon.

Forskare: Trots oro görs inget

– Det är ju väldigt ofta så att man upptäckt på ett tidigt stadium att det här är ett barn som det finns risker för i livet, att man inom skolhälsovården har varit orolig och skrivit anteckningar där man uttryckt oro för detta barn, men ändå har ingenting gjorts, säger Christina Dalman.

– Det behövs ju resurser. Man kan inte lägga på lärare att ta hand om det här. Om lärare ska ta hand om det här, då måste det finnas många, många fler lärare och de måste dessutom få utbildning. Men jag tror att det viktiga är att man bedriver olika preventiva program, och det viktiga är att de programmen bedrivs där barnen är, och då bör det till exempel vara i skolan, fortsätter Dalman.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Psykvården i Stockholms län

Mer i ämnet