Inom den vanliga sjukvården är det ett välkänt problem att det råder brist på sjuksköterskor och framförallt specialistsjuksköterskor. Men samma problem har under flera års tid även funnits inom kriminalvården.

– De senaste åren har vi haft en brist på mellan 25 och 40 procent i personalomsättning, säger Susanne Wedin, regionchef för kriminalvården i Stockholm.

Utsatt grupp

Men vårdbehovet försvinner inte bara för att sjuksköterskorna går vidare till andra arbetsuppgifter. Intagna på häkte och i anstalt är en utsatt patientgrupp som har både allmänna hälsoproblem, psykiska besvär och beroendeproblematik.

Medan kriminalvården söker ersättare till sköterskor som slutar tvingas man anlita sköterskor från bemanningsföretag under kortare eller längre perioder.

En kostsam lösning för myndigheten.

– Det blir 40 procent dyrare jämfört med våra egna sjuksköterskor, säger Susanne Wedin.

”Får upp lönen en tusenlapp”

Marie Jönsson har lång erfarenhet av att jobba som sjuksköterska inom kriminalvården. För närvarande arbetar hon på Kronobergshäktet. Där har hon flera kolleger eftersom det är ett stort häkte. Annars är sköterskorna ofta ensam medicinsk personal på arbetsplatsen.

– Så det kan vara utsatt. Man måste ha skinn på näsan, säger Marie Jönsson om den speciella arbetsplatsen.

Marie Jönsson tror att samma orsaker ligger bakom personalomsättningen inom kriminalvården som inom den vanliga sjukvården.

– Byter man jobb så får man upp lönen en tusenlapp. Vi är eftertraktade helt enkelt.

Ny strategi behålla sköterskorna

I år genomför kriminalvården i hela landet en ny taktik för att behålla sjuksköterskorna.

Det genomgripande temat är att sköterskorna ska bli mer sedda på sina arbetsplatser. Chefer ska uppmärksamma deras arbete, och en föreläsningsserie som är framtagen för att fortbilda just kriminalvårdens sjuksköterskor inleds under 2019.