Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se protesterna utanför Stockholms moské i videon. Foto: Mirja Kvarnevik, SVT

Koranbränning utanför Stockholms moské – arrangör misstänks för hets mot folkgrupp

Uppdaterad
Publicerad

Polisen har beviljat en ansökan om en demonstration om koranen i Stockholm samtidigt som muslimer firar en av sina viktigaste högtider. Demonstrationen hölls vid moskén på Södermalm på onsdagen och har gått lugnt till.

Samtidigt uppger polisen att arrangören utreds för hets mot folkgrupp. En man är också misstänkt för misshandelsförsök.

Enligt SVT:s utsända har det varit lugnt på platsen. Det ropades i megafoner och den ansvarige för demonstrationen torkade sina skor med sidor ur koranen – och ska även ha bränt några sidor. Han placerade även en bacon i en koran.

Polisen uppger att arrangören utreds för hets mot folkgrupp eftersom koranen brändes utanför en moské. Mannen utreds också för att ha brutit mot det rådande eldningsförbudet.

Reaktioner på koranbränning i Sverige

En person som höll i en sten i handen avlägsnades av polisen. Han misstänks för försök till misshandel. I övrigt ska sammankomsten genomförts utan några ordningsstörningar, enligt polisen.

Inte Paludan bakom manifestationen

Enligt tillståndet för demonstrationen står en man i 30-årsåldern från Järna bakom ansökningen. Polisen har bedömt att det kommer gå att genomföra samling på ett lugnt och säkert sätt.

Polisen har inte uttryckligen gett tillstånd att bränna en koran, utan i tillståndet står att det är en ”demonstration om koranen”. I tillståndet påpekar polisen också att det just nu råder eldningsförbud i hela länet. Att bryta mot förbudet kan ge böter.

– Grundlagsskyddet står över tillfälliga eldningsförbud, polisen ingriper om det uppstår fara, säger Helena Boström Thomas.

Har väckt starka reaktioner

Samtidigt firar muslimer en av deras största högtider – Eid al-Adha, som infaller dagen efter att pilgrimerna är klara med hajj, den årliga vallfärden till Mecka av muslimer från hela världen.

Onsdagens koranprotest är såvitt känt den första tillståndsgivna sedan förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm under våren fastslagit att polisens tidigare beslut om att neka tillstånd för koranbränningar varit felaktiga.

De tidigare koranbränningarna utanför bland annat Turkiets ambassad vållade starka internationella reaktioner.

Säpo har kallat dem ”hotdrivande” och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har sagt att en svensk Natoanslutning inte kan bli aktuell så länge koranbränningar tillåts i Sverige.

Justitieminister Gunnar Strömmer säger att tillståndsfrågor hanteras av polis.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Strömmer (M) om koranprotesten: Upp till polisen att fatta beslut. Foto: SVT

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se en 60 sekunders sammanfattning av händelseförloppet kring koranbränningarna. Foto: TT

Detta har hänt

12 januari 2023: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.

21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner Koranen i syfte att ”markera lite yttrandefrihet” mot Turkiet. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

1 februari: Säpo varnar för att den senaste tidens händelser kan vara ”hotdrivande”. Terrorhotnivån ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.

8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad med motiveringen att tidigare bränningar väckt starka reaktioner internationellt och påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan står kulturföreningen Apallarkerna, som säger sig vilja stoppa den svenska Natoanslutningen. Beslutet överklagas till förvaltningsrätten.

16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Den ansökande är en kristen irakisk man som vill kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.

8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.

16 mars: Kammarrätten slår fast att polisen inte hade rätt att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med förra årets påskupplopp.

4 april: Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att polisens beslut att neka tillstånd för koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel.

6 april: Polisen överklagar förvaltningsrättens dom till Kammarrätten med hänvisning till att frågan är ”principiellt viktig”.

12 juni: Kammarrätten avslår polisens överklagan och konstaterar, likt förvaltningsrätten, att polisens inte hade rätt att neka tillstånd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Reaktioner på koranbränning i Sverige

Mer i ämnet