Bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna, NKS. Arkivbild från 2015. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Skandalerna som kantat Nya Karolinska

Publicerad

Allt började 2001 när dåvarande finanslandstingsrådet Ralph Lédel (M) tog initiativ till en utredning om ett nytt sjukhus för att ersätta Karolinska universitetssjukhuset. Sen dess har sjukhuset kantats av höga konsultkostnader, jäv och stora problem med tekniken med direkta konsekvenser för patienterna som följd. I april meddelades att hela sjukhusets styrelse byts ut.

Kostnaderna

Strid om priset: År 2010 beslutade landstinget att bygga NKS i så kallad offentlig-privat samverkan, OPS, vilket betyder att ett privat företag lånar ut pengar och bygger och att landstinget sedan betalar tillbaka en viss summa varje år som en form av avbetalning. Redan då var det strid om kostnaderna. Landstingsmajoriteten tog först ett beslut som revs upp sedan priset hade förhandlats ned med miljarder.

Dyra konsulter: Efter granskningar i medier har sjukhuset låtit sin egen internrevisor granska inköpen av externa konsulter. Utredningen blev klar i januari 2018 och resultatet visar allvarliga brister i fakturahanteringen med skenande konsultkostnader som många gånger saknar underlag. Snittkostnaden per konsult från BCG för Karolinska var 700 000 i månaden. Sedan 2010 har Karolinska lagt omkring en miljard kronor på managementkonsulter.

Saknar fakturaspecifikationer: Konsultbolaget Boston Consulting Group, BCG, har sedan 2011 fakturerat sjukhuset 257 miljoner kronor. 80 procent av beloppet saknar avtalsenliga fakturaspecifikationer på sjukhuset, visar en granskning som Dagens Nyheter gjort. Orsaken till att specifikationer saknas, menar BCG, är att dokumentationen inte lagrats systematiskt och centralt.

Total kostnad för bygget: De totala kostnaderna för att bygga, utrusta och underhålla NKS fram till år 2040 har beräknats ligga på omkring 61 miljarder kronor, vilket är dyrare än vad man först beräknat. Stockholms universitet har fått i uppdrag att granska NKS. Den första delrapporten visar att beslutet om ett OPS-avtal inte utreddes tillräckligt och att kostnaden för sjukhuset blev onödigt hög.

I februari 2018 tillsatte regeringen en utredning av NKS som bland annat ska granska de höga kostnaderna och rutinerna för upphandlingar. Utredningen ska vara klar den 1 mars 2019.

Jävet

Tveksam anställning: Efter en upphandling startade samarbetet med BCG år 2011. Tre år senare anställer man Andreas Ringman Uggla som produktionsdirektör på Karolinska. Han kommer då från ett jobb som konsult på BCG. Vid årsskiftet 2017/2018 uppdagas jävmisstankar, genom avslöjanden från Dagens Nyheter. Flera av fakturorna som saknar underlag har Anders Ringman Uggla som referens. Han avgick i januari 2018.

Central roll i upphandlingarna: Även finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) har misstänkts för jäv. Hon motsatte sig en extern granskning av konsult- och fakturahanteringen på NKS i februari. Hon valde senare att backa från beslut gällande Karolinska efter att Dagens Nyheter avslöjade att hennes man, Jan Svenonius, som upphandlingschef på Karolinska haft en central roll i upphandlingarna av de kritiserade konsultavtalen. Något senare avgick Jan Svenonius som upphandlingschef för Karolinska, med anledning av den misstänkta jävsituationen. En extern granskning slog senare fast att Irene Svenonius varit jävig.

Tekniska problemen

1 400 problem: Inför att de första patienterna skulle flyttas in i det nya sjukhuset 2016 genomfördes en ”generalrepetition” av driften. Man konstaterade då 1 400 problem som rörde bland annat larm, övervakning och kommunikation. Trots det flyttade de första patienterna in som planerat i november 2016.

Flera stabslägen: Sedan inflytten har sjukhuset dragits med flera tekniska problem, bland annat upprepade problem med larm och telefoni. Efter att sjukhuset i november 2017 fick gå upp i stabsläge två gånger på en vecka, samt flytta hjärtpatienter till andra sjukhus till följd av teknikproblem beslutade landstingsdirektören och sjukhusdirektören för Karolinska Universitetssjukhuset att göra en översyn av hela nätverket. I början av 2018 rapporterades det igen om tekniska störningar i hjärtövervakningen.

Felbyggda badrum: Förutom tekniska problem konstaterades det att många av badrummen var felbyggda och att vatten samlades i pölar på golvet när patienterna duschade. I april 2018 upptäcktes att några av sjukhusets utrymmen var för små och behöver byggas om. Renoveringarna beräknas kosta 31 miljoner kronor.

Smutsigt vatten: I maj uppstod en läcka i en avloppsledning och smutsigt vatten rann ut. Det resulterade i att material till ett värde av ungefär 100 000 kronor fick slängas.

De drabbade

Sen behandling: Sjukhusledningen har även förnekat problem med köer och tackat nej till hjälp utifrån. I efterhand har det visat sig att två akut cancersjuka avled på grund av sen behandling. Åklagare har inlett en förundersökning om grovt vållande till annans död.

Saknar anhörigboende: Sjukhusets lokaler har inte anpassats efter svårt sjuka barns behov och det saknas föräldrakök och öppningsbara fönster. Det finns inte heller något anhörigboende, vilket SVT Nyheter har rapporterat om.

Allergier hos personal: Även anställda vid NKS har drabbats. Operationskläderna på NKS orsakade allergier hos personalen och fick därför bytas ut. När larmen inte fungerat har personal använt sig av visselpipor för att få kontakt med varandra när de behöver hjälp.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krisen på Nya Karolinska

Mer i ämnet