Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Man får en bra vokabulär, säger eleven Mathilda Tolf om vikten av att läsa. Följ med in på svenskalektionen och hör hur klassen jobbar med läsandet. Foto: Sandra Johnsson/SVT

Oro över elevernas bristande läsförståelse: ”Hot mot demokratin”

Uppdaterad
Publicerad

Kunskapsnivån i läsförståelse minskar och många lärare tror att det kommer få allvarliga konsekvenser för elevernas framtid.

– I förlängningen är det ett hot mot demokratin. Folk borde vara oroliga. En demokrati behöver utbildade och kritiskt tänkande medborgare, säger svenskläraren Karin Herlitz.

Resultatet av 2022 års Pisa-undersökning visar på en historisk försämring. Aldrig tidigare har ett resultat försämrats så mycket mellan två mätningar som vid de två senaste.

Resultaten för matematik och läsförståelse har sjunkit allra mest men även resultatet för naturvetenskap gick ner något. Sänkningarna av resultatet för läsförståelse motsvarar ungefär ett halvt års lärande.

Karin Herlitz är lärare på Nacka gymnasium. Hon har valt att använda en del av tiden på sina svensklektioner till att läsa i helklass istället för att eleverna ska behöva läsa utanför skoltid.

Förutom att det hjälper läsförståelsen är det även ett sätt för henne att fånga upp elever med svårigheter.

Hör mer om arbetet och vad eleverna tycker om läsning i videon.

Lärares känslor och tankar kring den sjunkande läsförståelsen

UR har tillsammans med Demoskop kartlagt vad högstadie- och gymnasielärare i Sverige känner och tänker kring elevernas sjunkande läsförståelse. Undersökningen visar bland annat att:

  • Det finns en stor och utbredd oro bland lärarkåren över elevernas bristande läsförståelse.
  • Lärarna ser kraftiga försämringar av elevernas läsförståelse och läslust på både tre och tio års sikt.
  • Många lärare tror att det kan få allvarliga konsekvenser för elevernas framtid. Till exempel att de inte kommer klara av gymnasiestudier.
  • Det finns stora skillnader i uppfattningen om situationen beroende på om lärarna jobbar på skolor med höga eller låga meritvärden.

I UR:s dokumentär Läsglappet kan du ta del av fler fynd från undersökningen.

Stockholmssiffror i undersökningen

I storstadsregionerna läser barn och unga mer. Här är 51 procent ”ofta-läsare”. I mindre städer och på landsbygd är 38 procent ”ofta-läsare”.

  • Sju av tio (71 procent) av högstadie- och gymnasielärarna i länet är oroliga över elevernas läsförståelse. Motsvarande siffra för Sverige är 79 procent.
  • 53 procent av högstadie- och gymnasielärarna i Stockholms län tycker läsförståelsen försämrats jämfört med för tio år sedan. Motsvarande siffra för Sverige är 81 procent.
  • 29 procent av högstadie- och gymnasielärarna i Stockholm tycker läsförståelsen försämrats jämfört med för tre år sedan. Motsvarande siffra för Sverige är 44 procent.
  • 33 procent av högstadie- och gymnasielärarna i Stockholm säger att deras elevers läsförståelse i låg grad uppfyller kraven i skolan. Motsvarande siffra för Sverige är 43 procent.
  • Omvänt tycker 64 procent av högstadie- och gymnasielärarna i länet att deras elevers läsförståelse motsvarar kunskapskraven i skolan. Motsvarande siffra för Sverige är 55 procent.
  • 40 procent av högstadie- och gymnasielärarna i Stockholm är pessimistiska kring utvecklingen av läsförståelsen i framtiden medan 29 procent är optimistiska. Det är samma i övriga Sverige.
  • 29 procent av högstadielärare i Stockholm bedömer att deras elever har en bra läsförståelse när de börjar högstadiet. Motsvarande siffra för Sverige är 17 procent.
  • 28 procent av högstadielärare gymnasielärarna i länet bedömer att deras elever har en bra läsförståelse när de börjar gymnasiet. Motsvarande siffra för Sverige är 23 procent.
  • 58 procent av högstadielärarna i Stockholm bedömer att läsförståelsen som eleverna har på högstadiet är ett problem för att klara gymnasiet. Motsvarande siffra för Sverige är 66 procent.

Källa: Demoskop/UR

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.