Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
-Vi väljer att inte kasta bort plastpåsarna vi redan köpt in. Därför har vi både papperspåsar och plastpåsar under en övergångsfas, säger Ralph Flander säljchef på Coop Bromma. Foto: Oscar Brusén, SVT

Plastskatten har redan gett effekt

Uppdaterad
Publicerad

För att minska på plasten införs en skatt på plastpåsar som kommer börja gälla den 1 maj i år. Men redan nu har flera livsmedelsbutiker och butikskedjor börjat fasa ut den lilla frukt och grönt påsen. Istället erbjuds kunderna papperspåsar som också kan användas för att sortera avfall i.

Enligt branschorganisationen Avfall Sverige sker förändringen i rask takt.

– På kort tid har väldigt många butiker börjat fasa ut den traditionella frukt- och gröntplastpåsen, säger Jon Djerf på Avfall Sverige.

Använder kompostpåsar för frukt och grönt

Sedan i somras har till exempel kunderna på Coop i Bromma kunna välja bruna kompostpåsar istället för plastpåsar att lägga frukt och grönsaker i.

– Det är en utmaning att vänja kunder vid nya vanor. Vi upplever att fler och fler kunder väljer papperspåsar. Men det är en utmaning att vänja kunderna vid nya vanor, säger Ralf Flander är säljchef.

SVT rapporterade · Chatt om plastskatt

Skriv gärna i chatten om dina tankar kring plastskatt och vår konsumtion av plastpåsar.
11.04
Bra finns annat som går att använda !!
11.04
Det handlar alltså om att låta oss betala allting som vanligt. Istället för att ta bort plastpåsar är det vanliga personer som får pynta ut.
11.14
Jag tycker att det är en vansinnig lagändring som belyser signalpolitik i dess rätta bemärkelse. I princip samtliga plastpåsar vi använder i Sverige är konstruerade av antingen potatisstärkelse, sockerrör eller återvunnen plast. Den här lagen riskerar att slå undan benen på den industri som värnar om miljön kring våra plastkassar.
Att plastartiklar av olika slag hamnar i naturen är så klart inte bra, men det krävs andra lösningar än skatt på bärkassar för att komma åt det problemet.
11.15
Plastskatten är dålig då det endast kommer att öka matsvinnet och göra livet krångligare för gemene person. Sverige har redan en 79% återvinningsgrad av plast och den största delen av resten slängs i sopor så väldigt lite hamnar i naturen.

90% av den uppmärksammade plasten i haven kommer från Asien och Afrika varav runt 50% är från gamla fiskenät. Satsa istället pengar på informationskampanjer och återvinningsinfrastruktur i dessa områden för att få bukt på problemen.

Det här är ett praktexempel av signalpolitik, känslan att man gör något bra går före informerade beslut och pragmatik.
11.24
Den är helt verkningslös som verktyg för att förbättramiljön. SVT borde granska hur det kommer sig att politikerna får driva igenom den här typen av skatter baserat på uppenbarliga falsarier.
11.24
Det är bara en skatt gör ingen nytta
11.24
Ett litet steg i rätt riktning, men jag förstår inte varför det inte gäller all engångsplast. I vissa länder finns redan upptappningsmaskiner för olika livsmedel där kunderna kan ta med sig egna flaskor. Plast borde vara sista alternativet--inte första.
11.26
Ytterligare ett nytt påhitt av denna regering som i slutändan inte kommer visa någon märkbar effekt för miljön!!
11.26
Varför inte plastpant på fler förbackningar? Lägg panten på priset som med läsk och man får igen det när man lämnar in sin plast igen. Varje förpackning går ju inte att sortera, så man kanske kunde väga plasten.

Plastpåsar mindre än sju liter kan beskattas med 30 öre

Visa

Den nya skatten innebär att en vanlig bärkasse i plast föreslås beskattas med 3 kronor. Fryspåsar och plastpåsar för frukt och grönt föreslås beskattas med 30 öre.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer