Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör läraren om hur dagens skolsystem ökar segregationen Foto: Moa Ferm/SVT

Stadens plan: ”Nya skolor blir bryggor över olika områden”

Publicerad

Stockholms stad har några av landets mest segregerade skolor, det visar vår kartläggning.
– Det sker otroligt mycket i Stockholm just nu som kan minska segregationen, säger Lena Holmdahl, utbildningsdirektör.

De kommande 20 åren kommer 34 000 nya grundskoleplatser behövas och just nu finns planer på minst 48 nya skolor i staden, samtidigt ska många befintliga skolor byggas ut. Och segregationen finns med i planerna när nya skolor ska byggas.

– Där det är möjligt så försöker vi placera nya skolor så de får ett upptagningsområde från både nya och äldre bostadsområden, säger Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad.

Ett exempel är Kista Äng som planeras på gränsen mellan Rinkeby och nya bostäder i Spångadalen.

– Vi försöker se till att skolorna får bli som bryggor mellan två områden, där till exempel en väg eller ett grönområde skiljer dem åt, säger Lena Holmdahl.

Både närhetsprincipen och skolvalet kritiseras

Sedan 2010 är det först och främst den relativa närhetsprincipen, alltså där du bor, som avgör vilken kommunal skola i Stockholms stad du är garanterad en plats i. Men det finns samtidigt ett val. Men både närhetsprincipen och det fria skolvalet har kritiserats för att öka segregationen i skolan.

Hör Ann-Sofie Engström, lärare på Bredängsskolan, om tiden när hon jobbade på Mälarhöjdens skola i videon ovan. Hon menar att närhetsprincipen hindrar elever från andra områden att få en plats på populära skolor som Mälarhöjdens skola, något som ökar segregationen i skolan.

”För femton år sen la vi ner skolor”

En förklaring till det är enligt stadens utbildningsdirektör, Lena Holmdahl, dagens betydligt större elevkullar.

– För femton år sen fanns plats på skolor både i innerstaden och i närförorter, då kunde populära skolor ta in elever från andra områden och då la vi till och med ner skolor. Men så ser det ju inte ut i dag, utan nu är det fullt på många skolor, säger hon.

Utöver att ”tänka rätt” från början när nya skolor planeras så fördelar staden ut ett socioekonomiskt stöd, ett statligt bidrag för likvärdig skola.

– Vi är väl medvetna om skolsegregationen och därför kompenserar vi de skolor med störst utmaningar ekonomiskt. Det ska inte spela någon roll vilken skola man går på.

Fler vuxna på skolan framgångsfaktor

– Och det vi ser nu när vi följer upp de skolorna som fått stöd och faktiskt lyckats höja resultaten, så är det viktigaste att de anställt fler vuxna, både lärare och elevhälsoteam. Det är också viktigt att skolan samverkar med föräldrar, stadsdelen och socialtjänsten. Ju bättre samarbete desto bättre går det, säger hon.

Den största utmaningen är enligt Lena Holmdahl lärarbristen.

– Vi ser en positiv utveckling, det händer otroligt mycket positiva saker på våra skolor men fler måste vilja jobba i svensk skola, det är vår största utmaning på sikt, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer