Forskningsprojektet Bonus Micropoll startade i juli 2017 och är ett samarbete mellan de åtta EU-länderna runt Östersjön samt Ryssland. Syftet är att ta ett helhetsgrepp på frågan om mikroplaster i Östersjön, där man menar att mycket handfast kunskap fortfarande saknas.

– På senare år har debatten kring mikroplaster varit omfattande, vi ville titta på hur mikroplasterna påverkar Östersjöns ekosystem och vad länder kring Östersjön kan göra för att minska problemen, säger Mikael Olshammar, expert på vattenförvaltning på IVL, Svenska miljöinstitutet, som är en av aktörerna.

Sveriges reningsverk i topp

Projektet tittar på flera olika delar gällande mikroplatser i Östersjön och avslutas först om ett år. Men några rapporter har redan sammanställts. En av dem handlar om hur bra Östersjöländernas reningsverk är på att rena avloppsvatten från mikroplaster.

Sveriges reningsverk släpper ut i snitt fyra procent av all mikroplast, och hamnar på en delad förstaplats tillsammans med Tyskland.

– Vi har varit bra på att ta bort andra partiklar också, som fosfor, som är viktigast att få bort och är mycket partikelbundet. Därför har vi lagt mycket energi på att bli bra på att ta bort partiklar ur avloppsvattnet, säger Mikael Olshammar.

Fokus på det orenade vattnet

Som åtgärdsförslag tar man därför istället fasta på det så kallade bräddvattnet, det vatten som reningsverken tvingas släppa ut mer eller mindre orenat vid till exempel översvämningar.

Det vattnet för med sig ungefär lika mycket mikroplaster som allt det vatten som går genom alla våra reningsverk.

– I och med att reningen fungerar så bra i reningsverken är det viktigt att också titta på det vatten som inte går genom reningsverken, säger Mikael Olshammar.

Man föreslår därför en så kallad bräddvattenrening, ett mekaniskt filter som kan sättas igång vid kapacitetsbrist.

– Det är billigt, går snabbt att få på plats, snabbt att starta upp och kan hantera stora volymer.