Det är Trafikverket och Centrum för transportstudier vid KTH som har tagit fram rapporten, som i dag överlämnades till regeringens förhandlare om Stockholms läns infrastruktur. Den är gjord på uppdrag av regeringen.
I rapporten redovisas tre scenarier, som i stigande grad ger minskad trafikpåverkan och högre intäkter, som ska finansiera det utbyggda tunnelbanenätet i Stockholm.
Det mest långtgående scenariot innebär:
- Tidigarelagd trängselskatt på Essingeleden. Enligt överenskommelsen när trängselskatten infördes 2007 skulle skatten införas även på Essingeleden samtidigt som Förbifart Stockholm öppnade. I förslaget införs trängselskatt på Essingeleden redan 2016.
- Höjd högstanivå på trängselskatten från 20 kronor till 30 kronor. Under lågtrafik föreslås den vara oförändrad.
- Trängselskatt på broarna norrut från Södermalm. Den ska endast gälla under rusningstrafiken, och kosta maximalt 15 kronor.
Ska ge 700 miljoner om året
Enligt rapportförfattarna skulle ett införande av det scenariot att generera 700 miljoner kronor per år utöver de 900 miljoner som trängselskattesystemet drar in i dag.
Totalt spår man att de här åtgärderna ska minska trafiken till och från innerstaden med 8 procent. Trafiken på Essingeleden tros minska med 13 procent. Påverkan på restiderna blir dock mycket större.
Catharina Håkansson Boman (C) är en av regeringens förhandlare. Hon säger så här om rapporten.
ABC: Du säger att det är avgörande att höja trängselskatterna, vad menar du med det?
– Vi behöver helt enkelt de intäkterna för att betala en utbyggnad av tunnelbanan.
Hur ser ni på att införa trängselskatt på Essingeleden?
– Det kan jag inte svara på nu, det får vi återkomma till. Vi ska analysera och ta ställning till Trafikverkets rapport innan semestern, och lämna ett förslag till regeringen.
När kan det bli aktuellt att höja och eventuellt bredda trängselskatten? Ni pratar om byggstart för utbyggnaden av tunnelbanan redan 2016?
– Trafikverket har sagt i sitt förslag att det kan införas 2016, men vi får återkomma till det.