Uppsala

Myndigheten: ”PFAS-utredningen brister”

Uppdaterad
Publicerad

Försvarsmaktens utredning av föroreningen av grundvattnet vid Ärna flygfält sågas vid fotknölarna av myndighet som menar att utredningen är motstridig och har brister.

Myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i ett yttrande till Försvarsmakten påpekat att försvarets tidigare utredning, gällande användningen av giftigt brandskum vid Ärna flygfält, innehåller flertalet brister och feltolkningar.

I SGU:s analys av läget framgår det att myndigheten bedömer att Försvarsmaktens agerande på Ärna har bidragit betydligt mer än vad som tidigare framkommit.

– Vi har en liten annan syn än vad de har i sin rapport, säger Göran Risberg avdelningschef vid SGU.

Ifrågasätter försvarets bedömning

Bland annat är det Försvarsmaktens bedömning av marklerans täthet vid Ärna som kritiseras av SGU.

– Enligt försvaret så är leran tät, något den inte är. Djupt ned under marken finner vi sprickor i den, något som kan ha resulterat i att ämnen nått grundvattnet, säger Göran Risberg.

Utöver markens täthet menar SGU i sitt yttrande att Försvarsmaktens förklaring som pekar på alternativa källor till PFAS:en är icke trolig.

– Vi välkomnar att man undersöker det närmare, men det vi har kommit fram till tyder på att de har lite inverkan på grundvattnet, säger Göran Risberg.

Troligtvis mer skum än tidigare sagt

Vidare efterfrågar SGU mer information kring volymen av släckskum som använts på plats.

– Vi har fått information att det har använts mer än vad som framkommit i deras rapport. Och desto mer som använts, desto mer har nått grundvattnet, säger Göran Risberg.

Myndigheten ifrågasätter även Försvarsmaktens beskrivning av utsläppsställen, då SGU menar att de har fått indikationer på att skummet har använts på fler ställen.

– Det finns mycket motstridiga uppgifter i rapportern. Och man skulle behöva göra en ytterligare utredning och en översyn i ärendet, säger Göran Risberg.

Sanering

SGU efterfrågar nu en mer omfattande utredning och menar vidare att en genomgående sanering om området måste ske omedelbart.

– Kunskapen kring dessa vätskor var sämre på den tiden. Men det som är den centrala frågan i dag är miljöaspekten och saneringen. Ansvarsfrågan alltså, säger Göran Risberg.

PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för över 800 industriellt framställda kemikalier. De används i ett stort antal produkter samt i brandskum och impregneringsmedel. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa är giftiga.

Perfluorerade ämnen är en grupp av organiska ämnen, som kännetecknas av att de är fullständigt fluorerade, dvs. de innehåller en kolkedja där varje väteatom har ersatts med en fluoratom. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns. Faktum är att de perfluorerade ämnena troligen inte bryts ned alls i miljön.

PFAS har identifierats som farliga för både hälsa och miljö. För andra ämnen saknas kunskap, både när det gäller varje ämne för sig och den samlade effekten av olika kombinationer av ämnen.

Om fler perfluorerade ämnen skulle visa sig ha farliga egenskaper finns en risk för allvarliga och långsiktiga problem. Detta gäller i synnerhet om användningen ökar.

De högsta halterna av PFAS finns bland organismer högst upp i näringskedjan som minkar, uttrar och sälar. Man har även funnit höga halter hos isbjörnar i Arktis.

I Sverige har totalt 23 olika PFAS mätts i människor och vilda djur. Mätningarna visar att halterna av vissa PFAS i människa minskar medan andra ämnen ökar. Till de som minskat hör PFOS och PFOA, medan halterna ökat för PFBS och PFHxS som är ämnen som ersätter PFOS.

Källa: Naturvårdsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.