Experten om polisen: ”Bedrövligt – får intrycket att man försöker mörka”

Uppdaterad
Publicerad

Uppsalaprofessorn Olle Lundin ser allvarligt på att Uppsalapolisen försvårat SVT:s granskning av den särskilda gänginsatsen.

– Det är inget att hålla på att skoja om eller mörka, det är i slutändan brottsligt, säger han.

Medan vissa siffror redovisas på twitter, lägger polismyndigheten locket på när det gäller utlämning av handlingar. Polisens brist på öppenhet har försvårat SVT Uppsalas granskning av den särskilda gänginsatsen, och det här ser Olle Lundin vid Uppsala universitet allvarligt på.

Öppenhet ”grundbult” i det svenska systemet

Olle Lundin, som är professor i förvaltningsrätt och tidigare ordförande för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitetet, tycker det är givet att polisens uppgifter bör vara öppna för granskning.

– Syftet med offentlighetsprincipen är att vi medborgare och media ska kunna utvärdera vad myndigheterna säger och påstår. Det är väldigt viktigt att man ska kunna se själv om det är helt sant eller om man vantolkat uppgifter. Det är en grundbult i det svenska systemet med öppna myndigheter.

Bild av lyckad gänginsats

Uppsalapolisen ger i olika sammanhang bilden av hur lyckad den särskilda gänginsatsen är. I ett debattinlägg på SVT:s hemsida från i maj i år frågar man till exempel retoriskt: ”Är det vårt arbetssätt som gör att just vi lyckats bättre än många andra i landet?”. 

Vi ville ta reda på hur arbetet och resultaten står sig jämfört med hur man tidigare jobbat mot just kriminella nätverk.

För att kunna jämföra resultaten över tid begär vi ut statistik över antal ingripanden. Något som har twittrats ut vid flera tillfällen, via Jale Poljarevius som håller i den särskilda gänginsatsen.

Svaret vi får är: ”Vi har inga mått på vår verksamhet”.

Vi begär också ut uppgifter på hur många personer som särskilda gänginsatsen ska jobba mot.

Vilka fängelsedomar som ska ha blivit. Statistik över antal ingripanden. Och underlaget för resultaten som twittrats ut.  

De här dokumenten får vi inte heller ta del av.

Ingen intern utvärdering gjord

Vi har även ställt frågan om någon intern utvärdering gjorts; det har det inte. 

En handling som vi får ut är en lång lista med diarienummer på samtliga polisanmälningar kopplade till särskilda gänginsatsen.

Vi arbetar i veckor och med att - med hjälp av andra myndigheter - strukturera och analysera materialet för att ta reda på vad som lett till fällande domar. 

Vi gör oss redo för att intervjua Jale Poljarevius. Men ett halvt dygn före intervjun kommer ett mejl:

”Vi hann avverka, mycket grovt räknat ca 50% av de individer som vi gör bedömningen ingår i olika gängkonstellationer. Efter 14 dagars arbete bestämde vi oss att vi inte mäktade med att avhandla alla som ingår i insatsen.” 

Nu menar han alltså att vi fått kanske hälften av materialet vi begärt ut. Något vi inte fått någon som helst information om när det lämnades ut.

Varför informerade ni inte om att vi bara fått en del?

– Det kanske är fel av oss och det tar jag på mig. Jag ber om ursäkt, jag har missat det. Vi mäktade inte med att göra mer. 

Han menar att myndigheten gjort mer än vad man behöver för att vara öppna.

Kan ha agerat brottsligt

När det gäller handlingen med diarienummer över polisanmälningar kopplade till gänginsatsen, som bara lämnats ut till ”mycket grovt räknat 50%” är professor Olle Lundin mycket tydlig:

– Det kan vara så att man inte hinner få ihop andra halvan inom rimlig tid. Då får man väl berätta det i så fall. Men nu ger det snarare intrycket av att man försöker mörka någonting. Och det är absolut inte tillåtet. Det är bedrövligt att polismyndigheten håller på med sådant.

Förslaget: Granska via twitter

Vi frågar Jale Poljarevius hur han menar att vi ska kunna granska gänginsatsen när polisen inte lämnar ut de uppgifter vi ber om. 

Då händer en oväntad sak - Jale Poljarevius, med chefsposition på myndigheten Polisen, föreslår att vi ska granska resultaten för den skattefinansierade verksamheten han håller i – genom att läsa på hans personliga twitterkonto.

– Polisens trovärdighet är det viktigaste vi har och det är därför vi har det här öppna kontot – och redovisar så gott vi kan, säger Jale Poljarevius.

Vi har gjort ett försök att hitta domar kopplade till särskilda gänginsatsen via hans twitterflöde, men kunde i maj bara spåra domar som tillsammans gav 22,5 års fängelse, långt ifrån de 82 år som ska ha dömts ut.

”Går inte veta om det är lyckat”

Professorn i polisvetenskap Stefan Holgersson, som tidigare studerat en rad polisprojekt i Sverige, vill nu titta närmare på Uppsalapolisens särskilda gänginsats.

Hur kan vi veta om det är ett lyckat projekt? 

Det går inte att veta – och det är lite problematiskt när det fått så stort utrymme.

Stefan Holgersson pekar på att ingen utvärdering gjorts. 

– Det är inte jättesvårt att följa upp. Dels genom att polisen definierar vad gäng är – det kanske skiljer sig från gemene mans definition – dels vilka domar. Sen får man titta på hur ingripandena initierats, är det en slump eller genomtänkt insats. Allt sådant är intressant att titta på.

Vi har sökt regionpolischef Carin Götblad som avböjt intervju. I ett pressmeddelande skriver man att hon stöder Jale och välkomnar en ”seriös extern granskning”.

Ärligt talat är inte det här bara vanligt polisarbete som ni paketerar som en insats?  

– Exakt så. Det här är bara vanligt polisarbete med en offensiv prägel. Det är inga särskilda saker det är inga specialpoliser, det är inte massa resurser som läggs ned på det här, säger lokalpolischef Jale Poljarevius.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.