Uppsala kommun nekar behövande barnfamiljer bistånd – trots osäkert lagstöd

Uppdaterad
Publicerad

Uppsala kommun har nekat ekonomiskt stöd till omkring 70 hushåll, varav många barnfamiljer, på grund av att de bott i andrahand otillåtet. Arbetssättet får dock kritik av experter som menar att det inte är lagenligt. Flera familjer säger själva att de riskerat att bli av med sin bostad på grund av avslaget.

I november 2019 införde Uppsala kommun ett krav om att den som söker ekonomiskt bistånd för boendekostnad måste uppvisa ett kontrakt godkänt av hyresvärden. Kommunen införde regeln för att motverka svarthyror.

Flera jurister som SVT talat med menar dock att det inte finns någon rättslig grund för att arbeta på det här sättet.

– Socialtjänstlagen stadgar ju en rättighet att få hjälp av kommunen när man har det svårt. Det är egentligen oaktat hur man har det i övrigt, om man kanske bor olagligt, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

72 hushåll

SVT har kunnat kartlägga totalt 72 beslut där hushåll fått avslag på grund av otillåten andrahandshyrning. Av dem är 26 barnfamiljer. Flera av dem berättar själva att deras livssituation blivit ännu svårare på grund av avslaget, och att barnens bostadssituation riskerade att göras än mer osäker. En del har istället tvingats låna pengar av anhöriga.

Kommunen uppger att personer som riskerar akut hemlöshet på grund av avslag kan få ett tillfälligt boende, exempelvis på ett varandrarhem. Ett annat alternativ är att ansöka om bostadssocialt kontrakt, vilket också är ett tillfälligt boende.

SVT har tittat närmare på några av de fall där barnfamiljer fått avslag:

Fall 1: Har flyttat elva gånger på fyra år

I ett litet rum bor 45-åriga Matina tillsammans med sin 13-årige son. Under de senaste fyra åren har familjen bott på elva olika adresser. Hon berättar för SVT att hon känner en stark oro inför framtiden.

Dagen före julafton 2019 fick Matina avslag på sin ansökan om bistånd. Hon blev därmed en av de första i Uppsala att nekas stöd på grund av kommunens nya regler.

Matina överklagade beslutet till förvaltningsrätten som kom fram till att kommunen gör fel, men domen överklagades till kammarrätten som istället dömde till kommunens fördel.

Sedan dess vill inte Matina ha något med socialtjänsten att göra.

– Varför ska jag be om hjälp, även om jag behöver det, när det blev rättsprocess förra gången, säger hon.

Fall 2: ”Mamma, varför måste vi flytta?”

SVT har även träffat en ensamstående mamma som under de senaste fem åren inte lyckats hitta någon fast bostad till sig och sin åttaåriga dotter. Sju adresser har avverkats.

– Hon frågar varje gång ”mamma, varför måste vi flytta?”, berättar kvinnan för SVT.

I mars 2020 nekade kommunen familjen hjälp med hyran, med motiveringen att hennes godkännande från en ledamot i bostadsrättsstyrelsen inte räckte som underlag.

Även denna gång blev saken en rättsprocess, och i februari 2021 – nästan ett år efter ansökan – kom kammarrätten fram till att det inte fanns skäl att ifrågasätta intyget, och att kvinnan hade rätt till bistånd.

Fall 3: Flyttade några veckor efter avslag

I juli 2020 ansökte ett par i 30-årsåldern, med fyra barn mellan 1 och 14 år, om bistånd för sin boendekostnad men fick avslag eftersom de inte kunde visa ett godkänt kontrakt. Bara några veckor senare flyttade de till en ny adress.

Ärendet togs vidare till förvaltningsrätten där familjen uppgav att de befann sig i ett svårt akut läge och inte vill riskera att deras fyra barn hamnar i hemlöshet.

I domen, där förvaltningsrätten gick på parets linje, står det:

”Det är inte straffbart att hyra en lägenhet i andra hand och det finns inget lagstöd för nämnden att avslå deras ansökan på den grunden”.

Uppsala kommun överklagade inte domen.

Fall 4: ”Varit väldigt ledsen”

Ett annat par i 30-årsåldern med två barn under tio år nekades stöd i maj 2020. För SVT berättar mamman om barnens drömmar om att börja på ridning och få egna rum.

– Jag har varit väldigt ledsen för deras skull, men försökt göra dem glada med annat.

I maj 2020 nekades familjen ekonomiskt stöd till att betala hyran, men fick sedan rätt i förvaltningsrätten. Domstolen motiverade beslutet med att det varken i socialtjänstlagen, förarbeten eller praxis finns krav på att boendet ska vara godkänt.

Uppsala kommun överklagade inte domen.

Fall 5: Kommunen fick bakläxa

En man i 50-årsåldern, som har fyra barn varav ett är minderårigt, fick nej till bistånd i december 2020 då det saknades godkänt kontrakt. Men beslutet överklagades och såväl förvaltningsrätten som kammarrätten gav kommunen bakläxa.

I grunden menade domstolen att kommunen gjort fel i att tolka familjens kontrakt som andrahandsuthyrning, utan det skulle istället ses som ett inneboendekontrakt.

Fall 6: Ingen prövning i HFD

I endast ett ärende har Uppsala kommun valt att överklaga ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), i hopp om att få en prejudicerande dom.

Det efter att en man i 50-årsåldern fick rätt i både förvaltningsrätten och kammarrätten då han nekats bistånd. I juli 2021 meddelade HFD att man inte beviljade prövningstillstånd, alltså inte tog upp frågan.

Uppsalapolitikern

– Man kan så klart lyfta ett hjärtskärande fall med en ensamstående mamma, men vi får inte glömma bort att vi måste komma åt det större problemet: svarthyrorna, säger kommunalrådet Mohamad Hassan (L).

I klippet hör du kommunalrådet Mohamad Hassan, som varit drivande i frågan om bistånd och svartkontrakt, svara på SVT:s frågor.

Vad handlar det här om?

Uppsala kommuns arbete mot otillåten andrahandsuthyrning

  • Februari 2019: En dom i kammarrätten ger Södertälje kommun rätt att neka bostadsbistånd till personer som inte kan uppvisa ett andrahandskontrakt som godkänts av hyresvärden.
  • April 2019: I en intervju med UNT säger Ida Bylund Lindman, avdelningschef på socialtjänsten: ”Vi anser inte att sättet som Södertälje jobbar på är lagligt”.
  • November 2019: Trots invändningar och tidigare uttalanden ger arbetsnämnden i Uppsala i uppdrag till förvaltningen att börja neka ekonomiskt bistånd till hushåll som inte kan uppvisa godkännande av hyresvärd eller bostadsförening. Nämndens ordförande Mohamad Hassan (L) är drivande.
  • Juli 2020-november 2021: Minst tio avslag överklagas till förvaltningsrätten, där kommunen förlorar åtta gånger. Av dem överklagas fem till kammarrätten, varav kommunen vinner i tre och förlorar i två mål. Ytterligare ett fall som kommunen förlorade i förvaltningsrätten vill inte kammarrätten ta upp och kommunen överklagar till Högsta förvaltningsrätten. Mohamad Hassan säger till tidningen Hem&Hyra att om beslutet inte håller rättsligt i HFD så vill han driva frågan politiskt för att få till en lagändring. Strax efter uttalandet kommer beskedet att HFD nekar prövningstillstånd och därmed ger hyresgästen rätt.
  • November 2021: Minst 72 hushåll har nu nekats bistånd, varav minst 26 är barnfamiljer.

Så säger juridiken

• Enligt Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till försörjningsstöd (4 kap 1 § SoL). I Socialstyrelsens Allmänna Råd (SOSFS 2013:1) står det: ”Om lägenheten hyrs i andra hand, bör nämnden godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahandshyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig.”

En del av de kommuner som ändå nekar bistånd till otillåtna andrahandskontrakt hänvisar till att det sedan 2019 är olagligt att hyra ut en bostad svart och samtidigt ta ut för mycket i hyra. Det är dock inte olagligt att bo på ett sådant kontrakt.

• I Uppsala kommun har ett tiotal avslag överklagats. Förvaltningsrätten (FR) konstaterar i majoriteten av fallen att det inte finns något krav i SoL på att den enskilde ska lämna in intyg från fastighetsägaren för att nämnden ska kunna utreda behovet av bistånd.

Några fall har dock gått vidare till kammarrätten (KR), som gjort olika bedömningar. I vissa fall konstaterar KR att det inte är tillåtet att hyra ut en bostad i andra hand utan fastighetsägarens godkännande, och ger därför kommunen rätt. Kammarrätten i Göteborg har å andra sidan bedömt att det saknas stöd för att låta ett otillåtet andrahandskontrakt påverka rätten till försörjningsstöd och hänvisar till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2009 ref. 4.)

• Denna referens nämns återkommande i avgöranden hos både FR och KR. Det är det enda avgörandet i Högsta förvaltningsdomstolen, och därmed det enda prejudicerande målet, som berört frågan. Då handlade det om en person som bodde i en kolonistuga och nekades bistånd. HFD ansåg då att den enskilde har rätt att bestämma var hen vill bo utan att det ska inverka på rätten till bistånd. Detta går att läsa i domen: ”Permanentboende i kolonistugor är i allmänhet inte tillåtet [...] Även om boende i kolonistuga således inte kan ses som någon långsiktig lösning på ett bostadsproblem saknas dock stöd för att låta detta inverka på bedömningen av rätten till försörjningsstöd för boendekostnader”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Biståndsexperimentet

Mer i ämnet